Metaller

Metaller

Produktionen av metaller och mineral har aldrig varit så stor som idag, både från gruvbrytning och återvinning. Samtidigt använder vi mer material än någonsin och efterfrågan på metaller ökar. Som exempel kommer det år 2040 finnas en 20-faldig ökning av efterfrågan på nickel och kobolt för att möta behoven i en alltmer elektrifierad värld. Den totala efterfrågan på koppar förväntas fördubblas från 2020 till 2050.

En cirkulär ekonomi behöver hållbara material som kan återvinnas och återanvändas flera gånger. Metaller kan återvinnas nästan i all oändlighet där stål är världens mest återvunna material. Metaller har viktiga egenskaper som gör dem oersättliga i många användningsområden. Utöver ansträngningar för att förhindra att metaller blir avfall i slutet av en produkts livslängd måste utvinning ske på ett hållbart sätt och inte på bekostnad av miljön i andra länder.

Cirkularitet är inte nytt inom gruv- och metallindustrin. Gruvindustrin har integrerat cirkulära principer på platsnivå i många år, dels för att minska de negativa effekterna av utvinning, dels för att det är affärsmässigt motiverat att minska avfall och att återvinna.

Värdekedjan

Råmaterial

Olika typer av metaller:
– Basmetaller (eller bulkmetaller)
– Sällsynta jordartsmetaller, REE (även kallade innovationsmetaller)
– Kritiska råvaror

Litium, sällsynta jordartsmetaller (REE), grafit, indium, kobolt bland de metaller och mineral med störst förväntad tillväxt till 2050. Koppar är den basmetall som förväntas växa mest. Många behövs för elektrifieringen av fordon, utbyggnation av solenergi och vindkraft samt för utbyggnation av elnätet.

Den svenska metallproducerande industrin, en av våra viktigaste basnäringar med en hög andel av vår export, tar till stor del råvarorna från den svenska berggrunden. Men den använder också i hög grad återvunna metaller där Sverige ligger i framkant.

Gruvutvinning
Sverige bidrar med över 90 procent av Europas produktion av järn och har potential för utvinning av många nya och viktiga metaller och mineral, bland annat sällsynta jordartsmetaller, grafit, kobolt, litium, nickel, platinagruppens metaller, titan och vanadin. Idag är dock produktionen av mindre vanliga metaller mycket begränsad i ett globalt perspektiv. De nya fyndigheterna finns främst i kristallin berggrund, som exempelvis i apatitjärnmalmer som den i Kiruna och i skarnmineraliseringar i Bergslagen. Det projekt som kommit längst kommersiellt är Norra Kärr (öster om Vättern). Fyndigheten rankas internationellt som ett av de mest intressanta projekten i Europa, såväl ekonomiskt (höga halter av de mest eftertraktade sällsynta jordartsmetallerna) som miljömässigt (mycket låga uran- och toriumhalter).

På kartan nedan framgår den globala produktionen av olika kritiska råvaror.

 Global produktionen av kritiska råmaterial (CRM) i världens länder, enligt EUs definition. Källa: SGU

Återvunnen råvara
Återvunnen råvara har flera fördelar jämfört med ny gruvdrift. Tillgången på återvunnen metall täcker dock endast en mindre del av efterfrågan. Globalt kommer omkring 40 procent av världens stål från återvunnet material varje år.

Design och tillverkning

Produkter behöver designas för lång hållbarhet och för att vara lätta att återvinna. För elektronikprodukter är kort livslängd ett välkänt problem som orsakar onödig resursanvändning. Det är också ett välkänt problem att produktionen utformas för ett planerat åldrande av produkter och material. Inom EU pågår flera forskningsprojekt som bland annat har syftet att utveckla elektronik och elektroniska produkter med en design som ger en mer effektiv återvinning av produkterna. Att inte blanda olika typer av material är ett sätt att underlätta återvinning.

Användning

Värde går förlorat när fullt eller delvis funktionsdugliga produkter kasseras för att de inte kan repareras, batteriet inte kan ersättas, programvaran inte längre stöds eller material som ingår i utrustningen inte återvinns. Två av tre personer i EU skulle enligt rapport från Eurostat, vilja fortsätta att använda sin nuvarande digitala utrustning längre, förutsatt att dess prestanda inte påverkas i någon större utsträckning. EU arbetar därför för att främja längre produktlivslängder genom lagkrav på design, rätt till reparation och insamlingssystem för elprodukter. Värde går förlorat när fullt eller delvis funktionsdugliga produkter kasseras för att de inte kan repareras, batteriet inte kan ersättas, programvaran inte längre stöds eller material som ingår i utrustningen inte återvinns.

Återbruk

Det finns många metallprodukter som i ökad utsträckning skulle kunna återbrukas. Som användare kan man bidra genom att reparera saker som är trasiga så att de kan användas igen, dela saker med andra genom att byta/låna/hyra, köpa och sälja second hand samt att ge bort saker man inte längre använder.

Insamling

Järn- och metall samlas in för återvinning i hela Sverige, främst från industri och verksamheter men också från hushåll via återvinningscentraler. Det finns ett flertal större bolag som samlar in, förädlar och avyttrar järn och metall i Dalarna, exempelvis Stena Recycling, Kuusakoski, Prezero och Ragnsells.

I Dalarna samlades ca 4 600 ton elutrustning in år 2021 för transport till El-Kretsen. Det motsvarar ca 15,9 kg/invånare, vilket är högre än genomsnittet för Sverige som låg på ca 13,3 kg/inv.

Återvinning

Metaller kan i teorin återvinnas obegränsat antal gånger och återvinningsgraden är redan idag hög i flertalet av de vanligaste metallerna, mycket på grund av dess höga ekonomiska värde. Ett exempel är koppar som är en av de mest återvinningsbara metallerna; den behåller sina egenskaper vid omsmältning och finns ofta i större mängder utan att behöva separeras ut, exempelvis i elektriska kablar.

Enligt Tillväxtanalys är bristande lönsamhet det främsta skälet till att majoriteten av de utvunna metallerna inte återvinns. Återvinningen kan vara mycket energikrävande eller att avsättningen inte finns inom rimligt avstånd. Dyra metaller och basmetaller som enkelt kan demonteras kan lättare återvinnas.

Återvinningsindustrin saknar enligt Tillväxtanalys många gånger information om vilka metaller som finns i specifika produkters komponenter och hur de kan demonteras och slutligen separeras.

Även om återvinningsgraden av metaller ökar så kommer den att kunna möta en marginell del av den ökade globala efterfrågan på metaller.

60 metaller i periodiska systemet och återvinningsgrad för respektive metall. Källa: UNEP 2013.

Möjligheter i Dalarna

System för cirkularitet (kretsloppsindustrin och myndigheter)

  • Bygga vidare på de väl fungerande återvinningscentralerna i Dalarnas kommuner som samlar in elprodukter samt metallskrot från hushåll.
  • Utveckla robotsortering av restavfall och blandfraktioner med metall (kärl/grovavfall).
  • Skapa platser och system för återbruk.
  • Samarbeta med återvinningsföretagen om att utforma krav/incitament som kan ställas vid upphandling.
  • Tillämpa lagstiftningen för avfall (avfallsförordningen) så att restprodukter i möjligaste mån klassas som produkter och inte avfall i de fall då biproduktsvillkoren uppfylls.
  • Utveckla teknik för analys av materialinnehåll så att större andel kan återvinnas.
  • Utveckla återvinningstekniken för att hitta mer kostnadseffektiva sätt att återvinna metaller ur elektronik.
  • Stödja utveckling och etablering av en ny näring för utvinning av metaller och mineral från gruvavfall.
  • Utveckla metoderna för att omhänderta restprodukter från stålindustri i syfte att tillverka nya produkter.

Konsumtion, upphandling och användning (privata och offentliga)

  • Minska inköp av metaller (elprodukter, byggmaterial et cetera) genom längre livstider på befintligt material, alternativa material, ökat delande av material och ökade inköp av begagnat material.
  • Sortera bättre och att lämna mer metall till materialåtervinning.
  • Samla in elektronik som förvaras i hemmen och i offentlig verksamhet (används ej) till materialåtervinning  

Produktion nya affärsmodeller (tillverkare och leverantörer)

  • Förbättra informationen om innehåll i produkter.
  • Designa och producera produkter med lång hållbarhet, som gör dem möjliga att reparera, återanvända och återvinna.
  • I tillverkande företag minska inköp av metaller (elprodukter, byggmaterial et cetera) genom längre livstider på befintligt material, alternativa material, ökat delande och ökade inköp av begagnat material.
  • Utveckla värdekedjan kring batteritillverkning med anledning av Northvolts etablering, både sällsynta metaller och återvinning av batterier.