Det händer mycket inom vårt område i EU just nu, här följer en sammanfattning om de viktigaste besluten och överenskommelserna:
Överenskommelse om storskalig naturrestaurering
EU:s medlemsländer har efter många och långa förhandlingar enats om lagstiftning för att hindra förlust av biologisk mångfald. Medlemsländerna ska utföra återhämtningsåtgärder för minst 20 procent av EU:s landområden och havsområden senast 2030, och för alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.
EU-länderna måste också ta fram planer för hur de ska återställa minst 30 procent av de naturtyper som för närvarande är i dåligt skick till 2030, för att sedan öka till 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050. Eftersom det nu är åtgärder och inte effekterna av dessa som mäts, är omfattningen av den nu överenskomna lagstiftningen med andra ord mycket mindre än det som först föreslogs.
I lagen ingår också återställande av våtmarker. Åtgärder ska ske på 30 procent av den odlingsmark som består av dränerade våtmarker. Även skogarnas ekosystem ska förbättras, bland annat genom krav på att ytterligare tre miljarder träd ska planteras och att 25 000 kilometer vattendrag ska restaureras.
Överenskommelse om ekodesign för hållbara produkter
EU har nått en preliminär överenskommelse om lagar för mer hållbara produkter. Syftet är att öka produkters livslängd, minska resursanvändningen vid tillverkning samt att underlätta återvinning. Direktivet innehåller flera delar, bland annat:
- Krav på digitalt produktpass med hållbarhetsinformation
- Förslag på att det ska bli krav på att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar
- Förbud mot att förstöra osålda kläder och skor
- Åtgärder för att underlätta reparation och återvinning
- Ökat krav på användning av återvunnet material.
Rätt till reparation
EU-parlamentet har röstat igenom förslaget om ”Right to repair”. Syftet är att underlätta reparation av produkter. Tillverkare ska alltid välja reparation i första hand framför att erbjuda nya produkter, vilket redan gäller i Sverige. Produktgarantin kommer att förlängas vid reparation från tre till fyra år. Konsumenter får rätt till låneprodukt. Förbud mot att inte acceptera reservdelar från andra leverantörer.
Ökad andel förnybar energi
Överenskommelsen innebär bland annat ett bindande mål på EU-nivå om att minst 42,5 procent av EU:s totala energianvändning ska bestå av förnybar energi 2030. Hur länderna ska bidra till detta mål ska framgå av varje lands energi- och klimatplan.
Det finns även delmål för olika sektorer. Byggnader ska ha uppnått minst 49 procent förnybart 2030. Industrin ska öka sin andel av förnybart med 1,6 procent per år. Länderna ska för transporter antingen uppnå en minskad utsläppsintensitet med 14,5 procent eller uppnå minst 29 procent förnybara drivmedel.
Ökade krav på energieffektivitet
Energieffektiviseringsdirektivet, EED är en viktig del i genomförandet av klimatmålet om 55 procents minskade utsläpp till 2030. Det nya direktivet har nu trätt i kraft och Sverige behöver hitta sitt sätt att nå de nya målen. Här är den regionala och lokala nivån mycket viktig. Det är också tydligt att offentlig sektor behöver gå före.
Det nya målet är satt till 38 procent lägre slutanvändning av energi 2030 jämfört med 1990. Det årliga nationella energisparkravet som medlemsstaterna ska uppnå höjs från 0,8 procent till genomsnittligt 1,49 procent 2024–2030 med en stegvis höjning och det årliga energiminskningsmålet för offentliga byggnader blir 1,9 procent. Varje medlemsstat ska även renovera 3 procent av offentliga byggnader varje år.
Energieffektivare i byggnader
Överenskommelsen innebär att den genomsnittliga energianvändningen i EU:s bostäder ska minska med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlemsländerna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå nivåerna. För länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning (såsom Sverige har gjort) blir det dessutom möjligt att justera dessa procentsatser för att ta hänsyn till lokala förutsättningar.
Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, innehåller även krav på att lokalbyggnader ska uppnå viss energiprestanda senaste 2030 respektive 2033 och att hela byggnadsbeståndet sammantaget ska uppnå kraven för nollemissionsbyggnader senast 2050.
Utöver krav på renoveringar av byggnader så innehåller direktivet också särskilda bestämmelser kring solenergi, laddinfrastruktur, energiklassning, energideklarationer, gemensamma kontaktpunkter, renoveringspass, smarthetsindikatorer för byggnader, finansiering och kompetensförsörjning. Regeringen analyserar för närvarande utfallet av förhandlingen.