Byggande och boende
Alla byggnader behöver nå under hundra!
Energiintelligent och klimatsmart byggande och boende innebär att hänsyn tas till energianvändning, effekttoppar och klimatpåverkan från nybyggnation, renovering och det befintliga beståndet.
Byggande- och boendesektorn står för ca 21% av de inhemska utsläppen av växthusgaser och ca 34% av energianvändningen. Sektorns negativa klimatpåverkan har enligt branschen själv potential att i det närmaste halveras fram till 2030, med befintlig teknik. Men för att nå netto noll eller längre krävs teknikskiften och en effektiv implementering av förbättringar och innovationer. Samtidigt som branschen behöver behålla sin konkurrenskraft
Mål
Färdplanen för byggande- och boendesektorn i Dalarna har mål om att vara klimatneutral 2045
Det innebär en sektor med netto noll utsläpp av växthusgaser vilket förutsätter att:
- Dalarnas byggnadsbestånd består av nollemissionsbyggnader (ett begrepp inom EU för byggnader med mycket god energiprestanda och med förnybar energi).
- Ny- och ombyggnadsprocessen har minimerat avfallet och förflyttat sig mot cirkulära flöden genom effektivare resursanvändning, ökat återbruk och återvinning av material
- Nyttjande av byggnader sker på ett sätt som minimerar klimatpåverkan
Delmål
Det finns en betydande energieffektiviseringspotential i samtliga delar av Dalarnas byggnadsbestånd. Det är realistiskt att sträva mot en nivå ”under 100” de närmaste åren, d v s en energianvändning som motsvarar ett primärenergital under 100 för hela byggnadsbeståndet. (Det är inte detsamma som 100 kWh/m2 i köpt energi.)
| Byggnadstyp | Mål 2030 | Mål 2035 |
|---|---|---|
| Flerbostadshus | Under 100 | Nybyggnadsstandard |
| Lokaler | Under 100 | Nybyggnadsstandard |
| Småhus | — | Under 100 |
| Fritidshus | — | Under 100 |
- Alla byggnader som omfattas av kravet om energideklaration är deklarerade senast 2028
- Sektorn använder bara fossilfri energi 2030
- Plasten från bygg- och boendeavfall är minimerad till 2030 (minskar klimatpåverkan från fjärrvärmen)
- Återbruket av byggmaterial har tydligt ökat till 2030
- Spillet vid byggprocessen har tydligt minskat till 2030
- Byggnader och anläggningar projekteras för att vara klimatneutrala i användningsskedet
- Andelen hus med direktverkande el har minskat till 2030
- El-effekttopparna har tydligt minskat till 2030 (för eluppvärmda hus, inte minst fritidshus)
- Aktörer i byggande- och boendesektor har kartlagt sin klimatpåverkan och satt egna klimatmål till 2030
Flerbostadshus
Beståndet är i behov av renovering och det gäller att passa på med energiåtgärder samtidigt med annan renovering. Om beståndet når under 100 i primärenergi så skulle det motsvara 23 % ytterligare i energieffektivisering. För att komma ännu lägre krävs i dagsläget oftast kostsamma och omfattande åtgärder.
Småhus och fritidshus
För småhus och fritidshus är målsättningen mera utmanande men fullt möjlig. Att minska energibehovet och konvertera bort direktverkande el är prioriterat. Om beståndet av småhus når under 100 i primärenergi så skulle det innebära 40 % ytterligare i energieffektivisering.
Energianvändning i befintligt bestånd
Flerbostadshus
37 % av Dalarnas bostäder är i flerbostadshus, men de står endast för 8,5 % av elanvändningen. Normalårskorrigerad energianvändning i flerbostadshus i Dalarna låg 2021 på 129 kWh per kvadratmeter. Störst är energianvändningen för byggnader från 1940, 50 och 60-talet.
Lokaler
Normalårskorrigerad energianvändningen i lokaler i Dalarna låg 2021 på 118 kWh per kvadratmeter. Högst är energianvändningen för lokaler byggda före 1940. De vanligaste energiklasserna är D-F.
Småhus
Dalarna har större andel småhus än övriga landet och står för den i särklass största energianvändningen bland bostäder. Den genomsnittliga energianvändningen per småhus ligger på 140 kWh per kvadratmeter. Högst är energianvändningen för småhus byggda fram t o m 1950-talet.
Fritidshus
I Dalarna finns drygt 45 000 fritidshus, vilket motsvarar 30 % av alla bostäder. Energianvändningen för fritidshus är relativt liten i jämförelse med annan bebyggelse, men byggnaderna är mindre energieffektiva och har oftare direktverkande el varför det också är en prioriterad målgrupp.
A står för den lägsta energianvändningen en byggnad kan ha
G står för den högsta energianvändningen en byggnad kan ha
C motsvarar kraven på energianvändning vid nybyggnation
Prioriterade åtgärder i befintligt bestånd
1 En plattform med samlad energidata om Dalarnas byggnadsbestånd tas fram.
2 Prioritering av de åtgärder som ger störst klimatnytta
3 Åtgärder sammanställs i en manual för olika målgrupper och kunskapen om dessa sprids.
4 Genomförande av prioriterade åtgärder i befintligt bestånd.
Klimatpåverkan från ny- och ombyggnad
Dalarna har under de senaste decennierna legat bland de främsta i landet när det gäller energieffektivitet i nybyggnationer. Genomsnittlig energianvändningen i nya flerbostadshus Dalarna låg 2021 på 74 kWh/m2 (jämför nationellt genomsnitt på 101 kWh/ m2). Genomsnittlig energianvändningen för lokaler i Dalarna låg 2021 på 106 kWh/m2 (jämför nationellt genomsnitt på på 110 kWh/m2).
Ny- och ombyggnad av fastigheter orsakar stor klimatpåverkan. Nationellt står de för cirka en fjärdedel av klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn.
Prioriterade åtgärder vid ny- och ombyggnation
Återbruk och cirkulära affärsmodeller
Byggande- och boendesektorn behöver minimerat sitt avfall och förflytta sig mot cirkulära flöden genom effektivare resursanvändning, ökat återbruk, återvinning av material och cirkulära affärsmodeller. Digitalisera plan- och byggprocessen för att stödja minimering av spill samt resurseffektiv materialanvändning, produktion och logistik. I tidiga skeden föreslå demonterbara konstruktioner, återbrukade och återvunna material där möjligt.
Materialval
Tillverkning av byggmaterial (främst stål och cement i betong) står för ca 80 % av byggskedets klimatpåverkan. Utsläppen kan minskas genom betong med lägre klimatpåverkan, byggande med trä, stål med högre hållfasthet, minskad plastanvändning mm. I ökad utsträckning ta tillvara befintliga byggnader framför nybyggnation.
Övriga prioriterade åtgärder
Energi- och klimatsmart samhällsplanering i tidiga skeden i plan- och byggprocessen
Resurseffektivt nyttjande av bostäder och lokaler
Sverige har bland de största boendeytorna per person i världen och flest ensamhushåll. Att nyttja befintliga bostäder på ett effektivare sätt, genom flexibla och mer funktionellt utformade byggnader, minskar resursanvändningen och bidrar till ökad bostadsförsörjning.
Få kalkylen att gå ihop
Det är svårt för branschen att göra investeringar om den ekonomiska kalkylen inte går ihop. Därför behövs finansieringslösningar.
Systemperspektiv
Genom systemperspektiv och samarbete med energisektorn kan möjliga energiåtgärder med störst klimat- och systemnytta tas till vara.
Utbildning och kompetensförsörjning
Sektorn har ett stort generellt behov av kompetensförsörjning och ökad kunskap om klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv för att klara teknikskiften. Branschen är en av Sveriges minst jämställda. För att klara kompetensbehovet behöver rekrytering ske med ökat jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Arbetet i sektorn Byggande & Boende leds av Byggdialog Dalarna.
Publikationer
Verktyg
- Exempelverktyg
Projekt
Länkar
Nya stödet för energieffektivisering i småhus
Sedan juli 2023 har småhusägare kunnat söka bidrag hos länsstyrelsen för att energieffektivisera eluppvärmda småhus.
De flesta ansökningar avser enbart värmesystemåtgärder medan ett fåtal gäller klimatskalsåtgärder. De vanligaste åtgärderna som beviljas bidrag är konvertering av uppvärmningssystemet till fjärrvärme eller någon form av värmepump. Ansökningar som avslås handlar ofta om installation av luft-luftvärmepump eller att huset inte kan anses vara eluppvärmt.
