Energisystem
Klicka på bilden för att komma till färdplanen
I energisystemet hänger allt ihop.
I denna sektor ingår fossilfri produktion och överföring av el samt fossilfri produktion och distribution av värme.
Färdplanen för energisystemet i Dalarna pekar ut vad det är som behöver göras inom området till 2045 för att vi ska bidra till att nå de nationella energi- och klimatmålen. Färdplanen togs fram av regionens energibolag i samarbete med Energikompetenscentrum vid Högskolan Dalarna samt Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna. Färdplanen omfattar produktion och distribution av energi, samt systemfrågor som kopplar till området. Den innehåller en vision för kommande år, fyra delmål och nio prioriterade områden som på olika sätt styr mot de definierade målen.
Färdplanens nio prioriterade områden:
Förnybar produktion
Av elproduktionen i länet kommer 99 procent från förnybara energikällor som vatten, vind, sol och biobränslebaserad kraftvärme. Av länets fjärrvärmeproduktion är 65 procent baserad på förnybara bränslen, och ytterligare 18 procent är återvunnen energi i form av rest/spillvärme från industrin eller rökgaskondensering. Dalarna har goda förutsättningar att producera förnybar el, inte minst kan och kommer vindkraften att öka. Hinder för vindkraftsutbyggnad är kapaciteten i elnätet och långa tillståndsprocesser med målkonflikter från andra intressen. Utbyggnad av biobaserad kraftvärme och solkraft är också möjlig. Vattenkraft och kraftvärme är viktiga för att stabilisera elnätet.
Fossilfria transporter
Transporter står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Dalarna. Av dessa står personbilar för 65 procent, tunga lastbilar för 21 procent, lätta lastbilar för 9,5 procent och bussar för 1 procent. För att nå energi- och klimatmålen så behöver andelen fordon som drivs med el öka drastiskt de närmaste åren. Även vätgas och biobränslen är viktiga komponenter för en omställning av transportsektorn.
Elnät
Ökad elektrifiering ställer krav på nätutbyggnad, men det är svårt att planera behovet av nätutbyggnad så att det matchar efterfrågan. Nya behov uppstår snabbare än takten att bygga nya nät. Nät som byggs har en avskrivningstid på 40-50 år, så investeringsbesluten måste bygga på verkliga behov. Tidiga dialoger är därför nödvändiga med större elanvändare samt kommunala och regionala samhällsplanerare.
Energilager
Lagring kan nyttjas för att spara utvunnen nyttig energi som sedan kan användas vid en senare tidpunkt. Genom att nyttja energilagring kan produktionen då ske mer oberoende av användningen. Energilagring av el kan ske med hjälp av flera olika tekniker, till exempel via batterier och vätgas, men också i mindre skala i form av elbilar. Även lagring av värme har en framtida potential och kan vara av särskilt intresse för energibolag med kraft-eller fjärrvärmeproduktion.
Vätgas
Vätgas har på senare år vuxit fram till att bli en viktig pusselbit i energi- och klimatomställningen. Vätgas kan användas i många stora industrisatsningar för att producera allt från fossilfritt stål till elektrobränslen för sjöfarten till drivmedel för fordon. Vätgas, producerad via elektrolys (där el spjälkar vatten), är också en möjliggörare som kan binda samman de olika sektorerna i det framtida energisystemet och bidra med flexibilitet i form av energilager, regler- och balanskraft.
Bio-CCS
Negativa utsläpp är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet att ha nettonollutsläpp år 2045. Tekniker som Bio-CCS som innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid från biobränsle kan bidra till att nå målet, även om inte alla sektorer lyckas bli av med alla sina utsläpp.
Kraftvärme/fjärrvärme
Dalarna har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och fjärrvärme finns idag som uppvärmningsalternativ i åtta kommuner. Kraftvärmeverk finns i fyra kommuner. Av fjärrvärmen i Dalarna är 83 procent av förnybar eller baserad på återvunnen värme, den kvarvarande fossila andelen består till stor del av den fossila delen av avfallsförbränningen (plast i avfall) och olja som används som spetslast vid kalla dagar. Fjärr- och kraftvärmen har stor betydelse för energisystemet, bland annat genom att fjärrvärme avlastar elsystemet när effektbehovet är stort och kraftvärmen, med samtidig el och värmeproduktion, bidrar med fossilfri el. Kraftvärmen ger dessutom lokal elproduktion.
Flexibilitet
Dagens och framtidens energisystem innehåller alltmer energiproduktion som är svårare att styra och planera, till exempel i form av vind- och solkraft. Då blir mer flexibel användning av energi ett viktigt verktyg. Flexibilitet är ett uttryck som blivit allt vanligare under de senaste åren och innebär att produktion och användning kan ändras efter behov. Det betyder också att kunden har en nyckelroll i det framtida systemet. En individ eller ett hushåll som både producerar och köper el från nätet, en så kallad prosument, kommer att bli alltmer vanlig i det svenska energisystemet.
Kunskap
Energi är inte alltid lätt att förstå, och inte heller att kommunicera. För allmänheten, och till viss del även offentligheten och näringslivet, i Sverige och Dalarna så har det historiskt kanske inte heller varit så viktigt att förstå energi på grund av låga priser, hög tillgänglighet och trygga systemlösningar. Vi befinner oss nu i ett nytt läge där både energipriserna stiger, tillgängligheten i vissa fall ifrågasätts och intresset för energi ökar både i den politiska debatten och ur allmänhetens perspektiv. Vårt energisystem ska dessutom vara möjliggöraren för den omställning som behöver ske i alla samhällets sektorer. Baserat på detta behöver informationen och kunskapen om energi, och om energiomställningen, öka – i alla nivåer av vårt samhälle. Vi vet också att kompetensfrågan kommer vara avgörande för om vi ska kunna klara energi- och klimatomställningen och därför är det viktigt att vi tillsammans arbetar för att öka kompetensbasen i regionen.
Publikationer
Områden
Projekt
Länkar
Exempellänk
Områden inom energisystem
Elsystem
En trygg elförsörjning är en förutsättning för länets välstånd och utveckling. Det råder heller ingen tvekan om att elbehovet ökar med övergång från fossil energi till förnybar el.
Vindkraft
Vindkraft är det snabbast växande kraftslaget i Sverige och den snabba utbyggnaden väntas fortsätta under de kommande åren. Vindkraften är förnyelsebar och fossilfri som behövs för att vi ska klara energiomställningen.
Solenergi
Än så länge står solenergi för en mycket liten del av Dalarnas energiproduktion. Men produktionen ökar kraftigt, främst från solel. I framtiden kan solenergi bli en allt mer betydelsefull energikälla i ett 100 % förnybart energisystem.
Aktuellt
Energiomställning och landskap – Länsstyrelsen Dalarna behöver din hjälp!
I den gröna omställningen och i synnerhet i utbyggnaden av vindkraft är det viktigt att förstå och kunna bedöma landskapets
Insatser för en trygg elförsörjning
Under 2021 presenterade samverkansforumet EFFEKT4Dalarna ”Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna,” en plan för vad som behöver göras på regional nivå
Planera för solcellsparker
Intresset för solcellsparker ökar snabbt, även i Dalarna. För att kunna hantera förfrågningar och ha en bra planering kring solcellsparker
Vindkraftarena Dalarna
Länsstyrelsen Dalarna har fått finansiering från Energimyndigheten för att driva projektet Innovationsnod vindkraft. Som ett resultat av projektet har Vindkraftarena
Platta kurvan för el
Inför vintern krävs att alla el-användare hjälps åt att kapa effekttoppar för att minska risken för bortkoppling och förhindra extrema priser. Därför
Färdplan för energisystem ska visa vägen till ett fossilfritt Dalarna
Nu finns en färdplan för energisystem, som visar hur Dalarna ska kunna trygga sin energiförsörjning, och samtidigt bli fossilfritt, till
Samtal om ny färdplan för energisystem – som ska leda till verkstad
Den 23 september samlades aktörer inom energiområdet i Dalarna, för att samtala om en ny färdplan för energisystem. – Energifrågan
Kunskapsseminarium: Kommuner måste samverka för att trygga tillgången till el
Den gröna omställningen behöver snabbas upp, och det leder till att behovet av el ökar stort under kommande år. För