English Summary

Kontakta oss

Byggmaterial

Byggmaterial

Av den totala mängden bygg- och rivningsavfall består 5 procent av farligt avfall. Den största mängden farligt avfall är förorenade jordmassor följt av förorenat mineralavfall såsom tjärasfalt och impregnerat träavfall.

Det saknas uppgifter på mängd byggavfall i Dalarna. Baserat på Naturvårdsverket uppgifter 2020 har Dalarna proportionellt cirka 450 000 ton byggavfall i Dalarna, där det mesta utgörs av avfall från infrastruktur- och anläggningsprojekt. De stora avfallsslagen är schaktmassor, betong, tegel, klinker, asfalt och muddermassor. Återvinningsentreprenörerna som samlar in verksamhetsavfall och avfall från ÅVC lämnar årlig miljörapport till Länsstyrelsen med uppgifter om avfallsmängder, men de är inte sammanställda till statistik och kan inte publiceras på grund av röjanderisk av uppgifter från enskilda anläggningar.

Värdekedjan

Flera av byggmaterialen beskrivs i andra värdekedjor (metall, plast mm).  

Råmaterial

Att i första hand välja återvunnen råvara när det finns möjlighet till det bör vara utgångspunkten. Och det finns mängder av begagnat byggmaterial, men det mesta tas inte om hand och görs tillgängligt för återbruk. Så utbudet är begränsat. Möjligheten att använda återvunnet material begränsas av kvalitetskrav i nuvarande byggnorm och av ekonomiska skäl.

Metall
Om man ser till den totala miljöpåverkan från olika byggmaterial, inklusive utvinning, så är påverkan högst från stål, koppar och aluminium.

Cement
Betong är ett annat byggmaterial som orsakar stor klimatpåverkan. Det beror på cementutvinningen vid Cementas anläggning på Gotland, den enda anläggning i Sverige som producerar cement. Ur klimatsynpunkt är det därmed extra angeläget att välja byggmetoder med liten betonganvändning. För framtiden behövs mer hållbar utvinning av cement.

Glas
Även glas har hög klimatpåverkan. Förpackningsglas återvinns i hög utsträckning, medan det mesta av planglas (fönster mm) från byggen hamnar på deponi eller återvinns till glasfiberisolering. Nytt glas tillverkas av sand från Bornholm, en resurs som är ändlig och där uttaget kommer att stänga 2025.

Design (projektering och upphandling)

Byggnader behöver redan från början designas för att plockas isär och återvinnas. I projektering och planering av byggande kan mycket göras för att hushålla med resurser och underlätta återbruk och återvinning, till exempel att:

  • välja klimatsmarta material,
  • bygga för lång livslängd,
  • planera för och ställa krav på återbrukat material,
  • inte överdimensionera material,
  • dokumentera materialval för framtida återvinning,
  • involvera hela kedjan från arkitekter, projektörer, byggherrar och byggfirmor i en gemensam målbild.

Ett vanligt exempel då material överdimensioneras är betongkvaliteter, där krav ofta ställs på omotiverat hög hållfasthet, vilket ger ökad klimatpåverkan från cement.

Tillverkning

Vid byggnationer handlar det både om att minimera mängden spill och att ha bra system för att omhänderta överblivet material.

Användning

Under användningsfasen av en byggnad finns mycket som påverkar resurseffektiviteten. Genom gott underhåll kan byggnadens livstid förlängas. Avgörande är också nyttjandegraden. Ju större nyttjande, desto bättre utnyttjas de resurser som använts. Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, vilket ofta betyder många kvadratmeter och därmed stor resursanvändning per person. Många är dessutom fritidshus som står tomma stor del av året.

För lokaler ökar resurseffektiviteten väsentligt om de kan användas för fler ändamål, exempelvis en skola som används som kurslokal på kvällen,samnyttjade av kontorslokaler av flera företag och så vidare.

Återbruk

Återbruk i stor skala kräver kunskap och planering i god tid. Det kräver att material inventeras och dokumenteras för att skapa överblick och tillgänglighet, både internt och externt. För intern fortsatt användning behövs lagringsplatser. Om materialet ska återbrukas av externa så behövs digitala eller fysiska matchningsplatser.

Insamling

Insamling av byggavfall sker normalt via anlitade entreprenörer inom återvinningsbranschen, i Dalarna exempelvis större aktörer som Stena Recycling, Ragnsells och PreZero men även regionala och lokala åkerier. Normalt tillhandahåller de containers på bygg- och rivningsplatser för transport till egen anläggning för sortering.  

Kostnader och lönsamhet styr hur omhändertagandet sker, där återbruk sällan är ett ekonomiskt hållbart alternativ. Återvinningsföretagen söker ständigt nya möjligheter till återvinning, även som en del i förbättrad miljöprofilering.  De har ofta källsorteringskoncept som kan användas på byggarbetsplatser där sortering kan ske, behållare ställs på rätt platser och utbildning av personal ingår. För mindre aktörer är ekonomiska faktorer starkast.

På kommunernas återvinningscentraler mottas byggavfall från icke yrkesmässig verksamhet (hushåll) och på vissa tas även yrkesmässigt byggavfall emot mot avgift. 

Byggmaterial från hushåll på återvinningscentraler 2021:  
– 85 ton byggmaterial till återbruk
– 7 700 ton metallskrot 
– 1 400 ton gips till materialåtervinning 
– 0 ton planglas till materialåtervinning (inert deponi/konstruktionsmaterial) 
– 0 ton plast till materialåtervinning  
– 20 000 ton träavfall (energiutvinning) 
– 6 000 ton konstruktionsmaterial till anläggningsändamål (t ex porslin, glasull, keramik, tegelpannor) 
– 3 800 ton inert avfall till deponi (ex isolering, kakel, takpannor, tegel, betong, porslin, keramik, sten, jord, aska, sand, glas, gips, kattsand) 

Byggmaterial från verksamheter på återvinningscentraler 2021:  
– 7 500 ton verksamhetsavfall (t ex byggavfall från verksamheter) 

Ca 20 000 ton träavfall togs emot vid Dalarnas ÅVC 2021 för energiutvinning och ca 85 ton byggmaterial för återbruk. Dessutom togs ca 3 800 ton inert restmaterial emot där en hel del är byggrelaterat.

Materialåtervinning

Den senaste uppskattningen, från 2018, är att graden av återanvändning, återvinning eller materialutnyttjande av icke-farligt bygg- och rivningsavfall uppgår till 52 viktprocent. Den vanligaste behandlingen av bygg- och rivningsavfall är att det återvinns som konstruktionsmaterial (7,4 miljoner ton eller 50 procent av det totala bygg- och rivningsavfallet), följt av deponering (4,6 miljoner ton, 31 procent) och energiåtervinning (1,5 miljoner ton, 10 procent). Konventionell materialåtervinning, som återvinning av metaller, plast och glas, står för 296 000 ton, två procent av det totala bygg- och rivningsavfallet. Betong är extra intressant att hitta metoder för att återvinna då det står för stora volymer där ballasten behöver separeras från cementen.

Flöde av bygg- och rivningsavfall 2020. Grafen visar vart 14 800 000 ton byggavfall i Sverige tar vägen för slutbehandling. 5 % av det totala insamlade avfallet var farligt avfall. Källa: Naturvårdsverket.

Återvinning av byggmaterial försvåras av om det rör sig om blandade material, ofta med oklar sammansättning. För sådana material kan också dispens eller undantag finnas för sortering och återvinning. En extra utmaning är att de kan innehålla oönskade kemikalier som var tillåtna förr, till exempel blåbetong, asbest eller PCB. När det gäller spill från byggen så är det en utmaning att det kan vara så små volymer av en viss fraktion att transportkostnaden blir oproportionerlig stor. 

Energiutvinning

Det är stor skillnad på återvinningsbarheten av avfall vid nybyggnation och rivning. Avfall vid nybyggnation, exempelvis installationsspill, utgör ett mer homogent flöde och har därmed större chans att materialåtervinnas, jämfört med rivningsavfallet. Vid nybyggnation är också materialinnehållet känt och till exempel kunskapen om farliga ämnen större. Vid rivning kan plastmaterial vara av olika ålder, sammansatta med andra material och svåra att separera, vilket försämrar kvaliteten. Äldre plastmaterial kan också innehålla kemiska ämnen som idag är reglerade och av den anledningen inte bör återvinnas. Till exempel kan äldre mjukgörare i plast från rivning göra att dessa flöden klassas som farligt avfall och försvårar därför återvinning. På grund av kunskapsbrist om innehållet i den inbyggda plasten går det mesta av avfallet från rivning och ombyggnad direkt till förbränning.

Restflöden

Mycket av det byggavfall som är inert läggs idag på deponi, exempelvis isolering, kakel, takpannor, tegel, betong, porslin, keramik, sten, jord, aska, sand, glas, gips, kattsand. Från återvinningscentraler i Dalarna deponeras cirka 3800 ton inert år 2021.  

Möjligheter i Dalarna

Mål och strategier (kommuner och regional nivå)

  • Ihop med byggbranschen ta fram en regional färdplan för hur de regionala energi- och klimatmålen ska uppnå, där konkreta åtgärder för ökad cirkularitet av byggmaterial behöver ingå.

System för cirkularitet (kretsloppsindustrin och myndigheter)

  • Öka kunskapen om lagkrav, återbruk och återvinning i hela kedjan av arkitekter, projektörer, bygg/rivningsentreprenörer, fastighetsägare, hyresgäster och beslutsfattare.
  • Ökad information om var man kan lämna/köpa/ta emot produkter men även hur och varför.
  • Förbättra statistiken för bygg- och rivningsavfall.
  • Öka möjligheterna att återbruka och materialåtervinna byggmaterial vid kommunernas återvinningscentraler.
  • Investera i robotsortering av byggavfall.
  • Ställa krav på att återbruksaktörer är på plats vid rivningar. Öka tillgången på kompetenta konsulter som kan inventera återvinningspotentialen vid rivningar.
  • Fortsätta utveckla återbyggdepåerna och mellanlagringsplatser för större volymer byggmaterial från företag. Sprida Dala Återbyggdepå som ett mycket gott exempel, vilket kan inspirera andra.
  • Utveckla fler kommersiella system och affärsmodeller med kunnig personal för återbruk från företag.

Konsumtion, upphandling och användning (privata och offentliga)

  • Vid upphandling:
    • Välj byggmaterial med låg klimatpåverkan.
    • Överväg möjlighet att ställa krav på återvunnet material vid byggnationer.
    • Säkerställ att det finns underlag för val av material och produkter avseende innehåll.
    • Välj material som kan materialåtervinnas.
    • Ställ krav på sortering och en godkänd material- och avfallshanteringsplan innan arbetet påbörjas som följs upp löpande.
    • Välj leverantörer som återtar spill från byggnationer för materialåtervinning.

Produktion och nya affärsmodeller (tillverkare och leverantörer)

  • Efterfråga genomförandet av byggbranschens färdplan för klimatneutral bygg- och anläggningssektor exempelvis inom ByggdialogDalarna, offentliga beställare och upphandlare. 
  • Genom Byggdialog Dalarna fortsätta utveckla samarbetet med branschen och offentliga aktörer för hållbart och cirkulärt byggande.
  • Använd klimatsmarta material, till exempel att bygga i trä och välja alternativ till EPS plastisolering (träfiberisolering, Repur eller Bewi Circular som består av återvunnen EPS).
  • Tillvarata kraven på klimatdeklaration vid ny- och ombyggnation som anges i EPD (från 2022).
  • Bygg med hög kvalitet för lång livslängd och hög nyttjandegrad av lokaler.
  • Ta fram en enkel och lättöverskådlig vägledning konstruerad för att finnas ute på byggen, om hur material ska sorteras och hanteras, till exempel liknande miljösamverkan i sydosts vägledning.
  • Projektera och planera byggen så att fel, brister, slöseri och mängden spill minimeras under produktionen. Källsortera och minimera nedskräpning på byggarbetsplatser samt utse ansvarig.
  • Utveckla om möjligt teknisk lösning för snabb analys av plasttyp för att kunna avgöra hur den bör sorteras, till exempel plaster från rivningar. 
  • Stärk omfattningen på tillsynen för sortering av byggmaterial och kompetensen för att bedriva tillsyn samt motverka avfallsbrottslighet.
  • Uppmuntra nya designidéer och stimulera/stöd företag som utvecklar nya produkter av återvunnet byggmaterial, till exempel asfalt. Kan även till viss del vara sociala företag för vissa byggmaterial.
  • Genomför affärsmässiga piloter med återbrukat byggmaterial där resultat sprids inom branschen.