Biorester

Bioråvara är en nyckel till energi- och klimatomställningen. Även om uttaget av skogsråvara är högre än någon gång tidigare historiskt, är behovet större än vad som finns tillgängligt. Och efterfrågan ökar, både för att ersätta fossil energi och för framställning av olika biobaserade produkter. Enligt den svenska biostrategin finns år 2045 behov av bioråvara som överstiger den potential som på ett hållbart sätt är möjligt att ta ut från tillgängliga arealer skogs- och jordbruksmark (Fossilfritt Sverige, 2021). Det gäller därför att på det mest effektiva sättet både hushålla och använda bioråvara.

Att cirkulera bioråvara är inget nytt. Nästan all bioråvara återbrukas, återvinns eller används för bioenergi. Det handlar därför framförallt att använda restflödena på bästa möjliga sätt. Att producera bioråvara är inte förknippat med samma stora klimatpåverkan som många andra materialflöden om jord- och skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt och där bioråvaran ersätts med nya växande grödor i ett cirkulärt kolflöde. Ett ökat uttag av bioråvara, såsom för att ersätta fossil energi kan vara ett viktigt verktyg i energiomställningen och där träprodukter som långtidslagrar kol innebär en kolsänka med betydelse för klimatomställningen.

Tillgång på biorester i Dalarna
Biorester uppstår i industriella processer, t ex sågverk. Tillgången på biorester i Dalarna har beräknats i Länsstyrelsens förstudie om bioråvarans roll i energi- och klimatomställningen tillsammans med framtida potentialer. Sammanställningen finns publicerad i rapporten ”Potentialberäkningar för bioråvaran i Dalarnas län, 2022:14”.

Länsstyrelsen publicerade 2022 rapporten ”Potentialberäkningar för bioråvaran i Dalarnas län”, med ett flödesschema över länets största användare och producenter av olika typer av bioråvaror och bioenergi. Kartläggningen bygger på de största användarna och industrierna, och är därmed inte heltäckande.

Flödesschema av Dalarnas bioråvaror, från skörd till förädling och slutanvändning. Källa: Potentialberäkningar för bioråvaran i Dalarnas län, Länsstyrelsen 2022.

Värdekedjan

Råvara

Användningen av bioråvaror kan delas upp i två typer av flöden, där den primära skogsprodukten i form av virke går till sågverk och pappersproduktion. Sekundära skogsbränslen, biprodukter och dylikt används främst för energiändamål idag.

Tillverkning

Även om tillgången på bioråvara i ett län som Dalarna är relativt god, krävs att vi hushåller med även denna råvara för att den ska räcka till de stora framtida behov som finns. Vid sågverken uppstår stora mängder spån och bark som används för virkestorkning. Även om tillgången på spån och bark är stor och efterfrågan på alternativ användning begränsad, så behöver vi utveckla värdekedjor som på effektivaste sätt omhändertar dessa biorester. 

Biorester bör i första hand förädlas på olika sätt till t ex biodrivmedel, istället för att användas för att ”endast” förbrännas för uppvärmning utan mer bestående värden. Nya tekniker ger nya stora möjligheter för Dalarna. Börjesson (2021a) beskriver att Dalarna är ett av tre län i Sverige som kan bli självförsörjande på biodrivmedel/bioflygbränsle genom att nyttja sågspån och kutterspån, vilket skulle få mycket stor betydelse för transportsektorns omställning till fossilfrihet. Detta förutsätter dock att sågverken använder andra former av biobränslen för intern värmeproduktion.

Återbruk

Återbruk av trävaror är framförallt aktuellt vad gäller byggmaterial, se kapitel om byggmaterial.

Insamling

Biorester från sågverk och industri säljs direkt till kund. Insamling av biorester från hushålll sker vid återvinningscentraler i form av trädgårds- och träavfall. Återvinningsföretagen samlar in träavfall från verksamheter. Pappersrester samlas in både vid återvinningsstationer och av återvinningsföretag.

Materialåtervinning

Biorester kan, tillsammans med ny bioråvara, användas i många olika förädlingskedjor, med olika innovativ teknik. I tabellen presenteras olika produkter producerade från bioråvara samt ingående biomassa och användningsområde. Källan är Länsstyrelsens rapport 2022, ”Nya utvecklingsmöjligheter från bioråvaran i Dalarnas län”. Sammanställning av för Dalarna relevanta förädlingskedjor och innovativ bioteknik för bioråvara:

Energiutvinning

Biorester som inte förädlas för nya produkter används främst i värmeverk. Ca 80 procent av det som eldas består av biorester såsom träavfall, sågspån och bark. Därutöver används ca 13 procent flis.

För att bioråvaran ska räcka till behoven krävs enligt Fossilfritt Sveriges biostrategi att värmepannor i ökad utsträckning övergår till energi i form av termisk energi/geotermi, solvärme och spillvärme.

Restflöden
Den aska som återstår efter energiutvinning innehåller ämnen som också de behöver omhändertas på bästa sätt.

Vid förbränning av avfall bildas askor som motsvarar ungefär tjugo procent av avfallets vikt. 15 procent är bottenaska och 5 procent flygaska.

Möjligheter i Dalarna

Mål och strategier (kommuner och regional nivå)

• Ta fram en färdplan för jord och skog i den regionala energi- och klimatstrategin i syfte att säkerställa volymer av bioråvara och på bästa sätt omhänderta biorester, där en prioriteringsordning för bioråvaran kan ingå.

Konsumtion, upphandling och användning (privata och offentliga)

• Användning av alternativa energikällor för fjärrvärme, kraftvärme och värme inom industri, för att frigöra bioråvara för andra ändamål.

Produktion och nya affärsmodeller (tillverkare och leverantörer)

• Effektivt nyttjande av biorester.
• Investeringar i förädling av bioråvara/biorester.
  Dalarna bedöms ha goda förutsättningar för högteknologiska bioraffinaderier för framställning av etanol, biogas och liknande. Lönsamheten förväntas enligt Fossilfritt Sverige öka med ökad efterfrågan. Pyrolys-processer kan förutom biokol ge gas och olja.
  Sverige producerar idag skogsbaserade biodrivmedel (tallolja, metanol, etanol), spannmålsbaserade biodrivmedel (etanol och RME) samt avfallsbaserade biodrivmedel (biogas). Produktionen är begränsad och merparten av volymen biodrivmedel importeras.