Hållbar konsumtion

Konsumtionen i Sverige har ökat markant under de senaste decennierna, vilket självklart påverkar uttaget av naturresurser och påverkan på miljön. Vårt överutnyttjande av naturresurser leder till ett ekologiskt fotavtryck som är långt utöver vad planeten klarar av. En hållbar utveckling kräver både hållbar produktion och hållbar konsumtion. För att konsumtionens negativa klimat- och miljöpåverkan ska minska måste vi förändra hur och vad vi konsumerar.

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser
Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 2020 var 79 miljoner ton koldioxidekvivalenter, i genomsnitt åtta ton per person och år. För att nå Parisavtalets mål om max 1,5 graders uppvärmning så bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst ett ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050, men de har minskat marginellt de senaste tio åren.

Mer än hälften av utsläppen år 2020 kom från hushållens konsumtion, motsvarande fem ton koldioxidekvivalenter. Resterande från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

Ton koldioxidekvivalenter per person och år från olika sektorer. Källa: Naturvårdsverket.

Sektorer med störst klimatpåverkan

Ett antal B har länge använts för att peka ut de viktigaste områdena för hållbar konsumtion:

Bilen – att resa klimatsmart.
Biffen – att ha hållbara matvanor.
Bostaden – att bo hållbart med låg energianvändning.
Börsen – att placera sparat kapital i hållbart sparande.
Butiken – att handla mindre och miljösmart.
Beachen – att semestra hållbart.

Att använda ordet konsumtion kan vara fel, då det fokuserar på ägande av produkter framför tillgång till en viss funktion, vilket kan vara ett hinder för övergången till cirkulär ekonomi.

Efter att svenska kommuner informerat om källsortering av avfall i över tre decennier känner de flesta hushåll till vad sortering är och att det ska göras, även om inte alla inte gör det ännu. Så när det pratas om avfall så tänker många automatiskt på sortering. Ett vanligt missförstånd är också att avfallet minskar när det sorteras. Skillnaden mellan avfallsförebyggande och sortering behöver därför kommuniceras. Att uttrycka att det är bra för miljön att sortera avfallet men att det är ännu bättre att undvika att avfall överhuvudtaget uppstår, t ex är det bra att röta matavfallet till biogas, men det är 10 gånger bättre för klimatet att inte slänga mat som kan ätas alls.

Att arbeta systematiskt för att minska konsumtionsbaserade utsläpp underlättas av en modell för hur vi ska ta oss an utmaningen i kombination med en verktygslåda av lämpliga styrmedel.

Formas presenterade 2022 forskningsstudien ”Politik och styrning för hållbar konsumtion” med en modell i tre steg för att nå hållbar konsumtion, vilken denna rapport tar som utgångspunkt:

Minska – Tillräcklig konsumtion betyder minskning i konsumtionsvolym av varor och tjänster.

Växla – Skifte till andra sätt att konsumera, till exempel mindre miljöbelastande kategori av varor och tjänster.

Effektivisera – Konsumtion av bättre alternativ av samma varor och tjänster.

Möjligheter i Dalarna

Mål och strategier (kommuner och regional nivå)

Regionala och kommunala mål om resurseffektivisering och konsumtionsbaserade utsläpp (som inte innebär att vi exporterar vår miljöpåverkan).
En samlad process/plattform för ett gemensamt regionalt arbete med hållbar konsumtion.
Öka kunskapen och förståelsen för vilka mekanismer som styr konsumtionen.
Räkna fram och arbeta med olika former av koldioxidbudgetar där mål och åtgärder sätts utifrån hur mycket koldioxid som kan anses utgöra en viss kommuns/regions klimatutrymme.
Använda alternativa välfärdsmått till BNP.
Villkora stöd och föreningsbidrag med krav på hållbarhetsaktiviteter.

System för resurseffektiv konsumtion

Utbildning, folkbildning, föreläsningar och pedagogiska verktyg och lättbegriplig information som inspirerar och är paketerat för olika kommunikationskanaler, samt anpassat för olika målgrupper och som olika bildningsaktörer kan använda. Använd konsumtionskompassen i kommunikationen.
Presentera positiva framtidsbilder och illustrationer av hur ett liv som håller sig inom ett ton koldioxidutsläpp per peson och år kan se ut. Visa vad som riskerar att förloras om vi inte når målen.
Tävlingar, uppmuntran, goda exempel, prova-på-kampanjer och annan inspiration som leder till nyfikenhet att prova nya sätt.
Bedriv kampanjer, till exempel ”tillräcklighetskampanjer” och “nej tack till reklam”.
Tillgänglig och korrekt information om olika produkters miljöpåverkan som grund för bra inköpsbeslut.
Synliggör avfallsmängder genom att informera om hur många kg av olika restflöden som hushåll och verksamheter ger upphov till och följ upp med nya siffror när beteende har förändrats. Ge beröm, uppmärksamhet och vinster.
Tillhandahåll klimatkalkylatorer.
Fortsätt att driva och utveckla ”Minimeringsmästarna” för att nå fler.
Sök möjligheter att införa ekonomiska incitament för verksamheter som minskar sitt avfall.
Tillhandahåll system ”som gör det lätt att göra rätt”.
Infrastruktur för återbruk och delning; återbruksdepåer, återbruksgallerior, nätverk, bil- och verktygspooler, klädbibliotek).
Skapa nätverk för reparatörer.
Skapa system med kvalitetsmärkning av återbrukade produkter.
Utveckla fler fritidsbanker, leksaksbibliotek, cykelkök.
Anordna fler lagningsplatser/fixotek och marknadsför de som finns, till exempel ”Smarta kartan”.
Uppmuntra föreningar att ordna bytesdagar.
Skapa lokala samdistributionscentraler för samordnad leverans till skolor, förskolor. Det minskar transporter och gör det möjligt för fler små leverantörer.
Stöd till företag som erbjuder konsumenter hållbara val.

Konsumtion, upphandling och användning (privata och offentliga)

Privata och offentliga verksamheter kan genom inköp och upphandling leda utvecklingen mot ökad hållbarhet genom att:
– visa ledarskap och politisk vilja,
– skapa en lokal upphandlingsgrupp och samverka med andra,
– identifiera strategiska upphandlingar som kan göra störst nytta för klimatet, till exempel bygg- och anläggningsarbeten, livsmedel, drift av fastigheter, transporter, plast,
– göra marknadsanalys genom tidig dialog för att se vilka krav som kan vara realistiska, lagom drivande men ej allt för uteslutande,
– ställa miljökrav och vara villig att betala för hållbara miljöval,
– i ökad utsträckning efterfråga funktion i stället för produkt,
– värdera låg livscykelkostnad och långa livslängder,
– upphandla större andel återanvända produkter och återvunnet material i nya produkter
– ställa krav även på transporter (flexibla leveranstider, samlastning, drivmedel, trafikslag) och vara villig att betala för hållbara transporter,
– göra det möjligt även för små leverantörer att vara med,
– följa upp avtal och göra det möjligt att anpassa till nya miljöfaktorer som tillkommer under avtalstiden.
Konsumenter har ett ansvar att ta ansvarsfulla beslut i vardagen för att undvika överkonsumtion och i möjligaste mån välja miljömässigt hållbara produkter. Här ingår bland annat att:
– välja och vilja betala för hållbara miljöval,
– värdera hela livscykelkostnaden,
– välja större andel återbrukat material,
– vårda och använda produkter länge.

Produktion och nya affärsmodeller (tillverkare och leverantörer)

Erbjud nya affärsmodeller som innebär att erbjuda tjänster snarare än produkter.
Stötta nya idéer och företag som hittar nya sätt att leverera funktioner och tjänster. Prioritera företagsstöd till företag som levererar tjänster och produkter som inte kräver uttag av nya naturresurser.
Miljöcertifiera produkter och tjänster.
I handeln underlätta kunders hållbara val genom att erbjuda och lyfta fram flergångsprodukter och flergångsförpackningar samt att erbjuda reparation och återtag.
I matserveringar erbjuda och lyfta fram flergångsförpackningar, påfyllnadslådor och minska matsvinnet.
I flerbostadshus skapa platser och system för boende att dela material (ex trädgård, cyklar, fritid, sällankläder, handverktyg), att reparera samt skapa välordnade system för källsortering och återvinning.
Ranka företag och butiker utifrån hur stort ansvar de tar för resurseffektivitet. Publicera resultaten.

Hållbar konsumtion