Färdplan för smarta energisystem

Visioner

Två centrala, redan beslutade, visioner har stor bäring på denna färdplan.

Dalastrategins vision för ett Klimatsmart Dalarna
”Ett klimatsmart Dalarna är ett resurseffektivt Dalarna utan klimatpåverkande utsläpp. Resande sker på ett enkelt och miljömässigt hållbart sätt. I ett klimatsmart Dalarna är samhällets robusthet och resiliens vid klimatförändringar god.”

Energi- och klimatstrategins vision
”Att leva och verka energiintelligent och klimatsmart är naturligt och enkelt i Dalarna år 2045”

Mission för färdplanen

Dalarna har ett robust och konkurrenskraftigt energisystem som möjliggör länets utveckling.

Förhållningssätt

Dalarna tar ansvar för att bidra till ett hållbart svenskt och europeiskt energisystem, inte bara för det egna geografiska området.

Mål för ett smart energisystem i Dalarna

Energi:

• Dalarna har ett fossilfritt energisystem 2045.
• Dalarna producerar 2045 minst den el och den bioråvara för värme och drivmedel som används på ett år.

Elenergi:

• Dalarna producerar minst lika mycket elenergi som används i länet 2030.
• Dalarnas elnät har senast 2027 kapacitet att ansluta även större kunder, både för produktion och användning.

Eleffekt:

• Dalarnas effekttoppar och effektbottnar har sänkts respektive höjts med 200 MW 2030.

Robusthet:

• Dalarnas energisystem säkrar leverans av el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, samt klarar störningar utifrån med bibehållen leverans till viktiga samhällsfunktioner.

Konkurrenskraft:

• Dalarna uppfattas av näringslivet som ett län med god tillgång på fossilfri energi till ett konkurrenskraftigt pris där tiden för nya anslutningar är rimliga.

Delmål

Ledarskap och samverkan

• Dalarna har senast 2024 rotat en väl känd samverkan inom EFFEKT4Dalarna, både på operativ och strategisk nivå.

Kunskapshöjning och attityder

• Kunskapen om och acceptansen för energiomställningen har ökat i alla samhällsgrupper.

Energiplanering

• Dalarna har senast 2030 en väl fungerande strategisk och operativ energiplanering på lokal och regional nivå, som är transparent för omgivande samhälle.

Beredskap

• Energiplaneringen är väl samordnad med kris- och beredskapsplaneringen.

Forskning och innovation

• Dalarna har ett innovationsekosystem som svarar mot energisystemets behov av ny kunskap och nya lösningar.

Kompetensförsörjning

• Dalarnas aktörer har ett hållbart utbildningssystem som säkerställt branschens kompetensförsörjning senast 2035.

• Energiföretagen i Dalarna är attraktiva arbetsplatser som erbjuder en inkluderande arbetsmiljö inom målet om 40/60 för andel kvinnor och som ökar andelen utlandsfödda.

Ökad elproduktion

• Produktionen av vindkraft har ökat till minst 4 400 GWh 2030 och 10 000 GWh. 2045.

Utvecklad fjärrvärme, omhändertagande av restvärme

• Fjärrvärmen är fossilbränslefri senast 2030.
• Fjärrvärmen bevarar sin marknadsandel till 2030.
• Omhändertagandet av restvärme i energisystemet har ökat.

Ökad flexibilitet i elsystemet och energilager

• Flexibiliteten i elnätet har genom flexibel användning och flexibel produktion samt energilager bidragit till att jämna ut effektkurvan och avlastat behovet att bygga ut elnäten.
• Samtliga lokal- och regionnät erbjuder villkorade avtal senast 2025.

Nätutveckling

• Nyinvesteringar i elnät motsvarar behoven av överföringskapacitet och utgör inte en broms för länets utveckling.
• Reinvesteringar i elnät motsvarar minst den nivå som krävs för att bibehålla genomsnittsåldern för anläggningarna.
• Potentialen för digitalisering av elnät har tagits till vara.

• Tillståndstiden för nya elnät kortas.

Ladd- och tankinfrastruktur

• Ladd- och tankinfrastruktur finns i en omfattning som inte utgör en broms för fossilfri omställning av transportsektorn.

Ledarskap och samverkan

Mål
– Dalarna har senast 2024 rotat en väl känd samverkan inom EFFEKT4Dalarna, både på operativ och strategisk nivå.

Åtgärder för att nå målet:

• Fortsatt samverkan inom EFFEKT4Dalarna.

Aktörer: Länsstyrelsen är huvudansvarig för att driva samverkansforumet EFFEKT4Dalarna, men i nära samarbete med Region Dalarna och de intressenter som ingår i forumet.

Kunskapshöjning och attityder

Mål
– Kunskapen om och acceptansen för energiomställningen har ökat i alla samhällsgrupper.

Åtgärder för att nå målet:

• Kartläggning av kunskapsbehov och generell kunskapshöjning om energisystemet för allmänheten, offentliga och näringsliv.
• Acceptans- och insiktshöjande insatser för ett energisystem i förändring för att motverka negativa reaktioner och motstånd.
• Fler incitament som skapar acceptans för etablering av ny energiproduktion och omställningen i stort.
• Stärkta resurser och kompetens i kommuner och myndigheter om energifrågor i syfte att underlätta omställningen och öka förmågan att hantera planering, tillstånd och samordning.

Aktörer: Ansvaret för att höja kunskapen och påverka attityder ligger på alla parter; nationella myndigheter, energibolag, kommuner, länsstyrelse, Region Dalarna, näringslivsorganisationer, utbildare m fl.

Energiplanering

Mål
– Dalarna har senast 2030 en väl fungerande strategisk och operativ energiplanering på lokal och regional nivå, som är transparent för omgivande samhälle.

Åtgärder för att nå målet:

• Samtliga kommuner i Dalarna inför löpande energiplanering och tar fram kommunala energiplaner.
• Länsstyrelsen tar ett samordnande ansvar för strategisk regional energiplanering, i samverkan med Region Dalarna.
• Elnätägare utvecklar sin samverkan om nätplanering samt metoden för nätutvecklingsplaner.
• Ett gemensamt regionalt verktyg för uppdaterad lägesbild och transparent elnätplanering som visuliserar behov och kapacitet tas fram.

Aktörer: Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regional energiplanering, i samarbete med Region Dalarna och Dalarnas kommuner. Kommuner har ansvaret för att ha en plan enligt lagen om kommunal energiplanering samt att ha en löpande energiplanering. Nätägare har ansvar för nätplanering.

Kompetensförsörjning

Mål
– Dalarnas aktörer har ett hållbart utbildningssystem som säkerställt branschens kompetensförsörjning senast 2035.
– Energiföretagen i Dalarna är attraktiva arbetsplatser som erbjuder en inkluderande arbetsmiljö inom målet om 40/60 för andel kvinnor och som ökar andelen utlandsfödda.

Åtgärder för att nå målet:

• Skapa ett forum för samverkan och där branschen kan adressera utbildningsfrågor utifrån branschens behov samt involvera unga tidigt.
• Säkra utbildningsystemets relevans, flexibilitet och attraktivitet så att det lockar talanger och de som vill vidareutbilda sig i Dalarna.
• Arbeta för att göra företag kopplade till branschen till attraktiva arbetsplatser och kommunicera bilden av möjligheterna inom branschen i Dalarna.
• Utveckla ett system för förnyelse av kompetenser och livslångt lärande genom att skapa möjligheter för vidareutbildning för anställda.
• Utveckla stödet till entreprenörer.

Aktörer: Region Dalarna, Högskolan Dalarna och energibranschen har alla del av ansvaret för regional kompetensförsörjning inom energisektorn.

Ökad elproduktion

Mål
– Produktionen av vindkraft har ökat till 4 400 GWh 2030 och 10 000 GWh 2045.

Åtgärder för att nå målet:

• Förstärkning av elnät för att möjliggöra anslutning av mer elproduktion.
• Arbeta för införande av incitament och förståelse som möjliggör utbyggnad av vindkraft..
• Kommunala energi- och vindbruksplaner tas fram
• Ett planeringsunderlag för solcellsparker tas fram.
• Ökad kombination av vindkraft med energilager, solel -och vätgasproduktion.
• Stärka incitamenten för att nyttja befintliga stora tak, parkeringar och industrimark för solelsproduktion.
• Ta fram en konkret handlingsplan för att på kort sikt kunna ansluta mer lokal produktion.

Aktörer: Elnätägare har huvudansvar för förstärkning av elnätet. Kommuner bör i ökad utsträckning ta fram kommunala energi- och vindbruksplaner. Att öka förståelsen och incitament för mer vindkraft i länet är ett delat ansvar mellan många parter. Ansvaret för stärkt solenergiplanering kan ligga på länsstyrelsen i samarbete med SOLVE. Vindkraftsbolag är ansvariga för ökad andel hybridparker.

Utvecklad fjärrvärme, omhändertagande av restvärme

Mål
– Fjärrvärmen är fossilbränslefri senast 2030
– Fjärrvärmen bevarar sin marknadsandel till 2030.
– Omhändertagandet av restvärme i energisystemet har ökat.

Åtgärder för att nå målet:

• Sprida fakta om fjärrvärmens fördelar och prisutveckling i energisystemet.
• Införa incitament som gynnar fjärrvärme framför värmepumpar.
• Utveckla innovativa modernare system för styrning och uppföljning.
• Kraftigt reducera mängden plast i avfall för förbränning
• Ökad kunskap om restvärmeresurser.
• Utreda möjligheter till lågtemperaturnät i nya exploateringsområden.
• Investeringar i värmelager för att bidra till flexibilitet.
• Investeringar i Bio-CCS.

Aktörer: Fjärrvärmebolagen i Dalarna.

Hushållning, flexibilitet i elsystemet och energilager

Mål
– Flexibiliteten i elnätet har genom flexibel användning och flexibel produktion samt energilager bidragit till att jämna ut effektkurvan och avlastat behovet att bygga ut elnäten.
– Samtliga lokal- och regionnät erbjuder villkorade avtal senast 2025.

Åtgärder för att nå målet:

• Ingående kartlägga behov av flex, minskade effekttoppar och höjda effektdalar.
• Genom kunskapshöjning, rådgivning mm verka för sänkta effekttoppar
• Införa incitament som bidrar till att fasa ut direktverkande el och värmepumpar med låg kapacitet.
• Inför effekttaxor som får betydande påverkan på effektoppar.
• Rådgivning och incitament till elanvändare, både hushåll och industrier, om kapning av effekttoppar och styrning av effektuttag med hjälp av beteende och tekniska lösningar som gör det enkelt att agera rätt.
• Teckna villkorade avtal för produktionsstyrning och laststyrning, t ex bort- och påkopplingsbara laster, styrning av värmepumpar och elbilsladdare och stödprocesser i industrin.
• Utveckla avtalade och betalda stödtjänster.
• Stimulera investeringar i batterilager, vatten-värmelager och pumpkraft.
• Kartlägg potentialer för reservkraft och hitta avtalsformer för att nyttja dessa.
• Säkra ekonomisk ersättning till stödtjänster som behövs för ett stabilt elsystem, såsom svängmassa, frekvenshållning och spänningsreglering.

Aktörer: Ansvaret för utvecklad flex ligger till stor del på elnätägare, men att utveckla stödtjänster och investera i energilager ligger på fler marknadsaktörer. Kartläggning av potentialer och utvecklad samverkan mellan aktörer kan vara en del av den regionala energiplaneringen. Rådgivning kan bedrivas av många aktörer, t ex inom energirådgivningen.

Nätutveckling

Mål
– Nyinvesteringar i elnät motsvarar behoven av överföringskapacitet och utgör inte en broms för länets utveckling.
– Reinvesteringar i elnät motsvarar minst den nivå som krävs för att bibehålla genomsnittsåldern för anläggningarna.
– Tillståndstiden för nya elledningar har kortats till 2028.
– Potentialen för digitalisering av elnät har tagits till vara.

Åtgärder för att nå målet:

• Prioritera åtgärder som löser problemet med anslutningsbegränsningar för ny produktion.
• Minska luftbokningar och sänka effektabonnemang som är högre än det verkliga behovet.
• Kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för nya elledningar.
• Teknikutveckling för minskade förluster och ökade möjligheter att överföra el i befintliga ledningar.
• Ökad digitalisering av elnäten genom mätning, övervakning och fjärrstyrning samt genom digitalisering av processer och datainsamling som grund för beslut samt integrera elnätet med nya teknologier. Automatisering av drift och underhåll.

Aktörer: Ansvaret för nätutveckling ligger på elnätägare. Länsstyrelsen, kommuner och nätägare har ett delat ansvar att bidra till kortare tillståndstider för nya elledningar.

Ladd- och tankinfrastruktur

Mål
– Ladd- och tankinfrastruktur finns i en omfattning som inte utgör en broms för omställningen av transportsektorn.

Åtgärder för att nå målet:

• Bygg ut laddinfrastrukturen för att täcka även vita fläckar i länet.
• Skapa mobila laddstationer för besöksnäringen
• Bygg ut infrastruktur för tunga fordon

Aktörer: Ansvaret för planering av ladd- och tankinfrastruktur är både länsstyrelsen, Region Dalarna, kommunen och transportbranshens ansvar, medan investeringar behöver ske av marknadens aktörer.

En trygg energiförsörjning är en förutsättning för länets välstånd och utveckling. Det gäller att få ihop en hållbar helhet av komplexa system med många inblandade aktörer. Det finns många aspekter, utmaningar och behov som energiförsörjningen och denna färdplan behöver möta:

En effektiv energianvändning
En effektiv energianvändning är det första steget för att klara energiförsörjningen och det pågår fortfarande ett omfattande slöseri med både el, värme och drivmedel. Det gäller att hushålla med både energi och effekt för att jämna ut effektuttaget och avlasta elnätet.

Fossilfri energi
Förbränning av fossil energi är den största källan till utsläpp av koldioxid. All fossil energi behöver snabbt fasas ut och ersättas av förnybara energislag.

Ökad energiproduktion
I takt med att den fossila energin fasas ut, så behöver produktionen av det fossilfria öka kraftigt. Det gäller att uppnå både tillräcklig mängd energi och effekt i ett energisystem som består av ökad andel lokal småskalig produktion som är variabel.

Tillräcklig överföringskapacitet
Den energi som produceras behöver göras tillgänglig för användare i rätt tid, till rätt pris och i tillräcklig omfattning. Med ökad elektrifiering är elnäten en central faktor som behöver vara en möjliggörare, inte en broms. Elnäten behöver möta nya stora utmaningar och investeringsbehovet är stort.

Robusthet
Ett hållbart energisystem måste vara robust nog att klara ojämn produktion och användning, samt externa störningar och klimatförändringar utan risk för avbrott eller brist. Tillgång till en tillförlitlig och hållbar energitillförsel har varit, är och kommer att vara en allt viktigare förutsättning för många verksamheter. Inte minst i Dalarna där framväxande industrier lokaliserats utifrån tillgänglig elförsörjning.

Konkurrenskraftiga priser
Alla energianvändare är beroende av energi till överkomliga och så långt det går förutsägbara priser. Höga energipriser är påfrestande för hushållens ekonomi. Det gäller även inte minst vår basindustri med stort energibehov.

Möjliggöra näringslivsutveckling
Tillgång till stabil grön el är en förutsättning för att kunna attrahera nyetableringar och möjliggöra utveckling i befintliga industri- och tjänsteföretag. Varor producerade med låg klimatpåverkan kan ersätta produktion med hög klimatpåverkan i andra länder.

Minskad geopolitisk sårbarhet
Sveriges energisystem är sammanlänkat med omvärlden. Tillsammans kan länder nyttja varandras över- och underskott i en hållbar helhet. Samtidigt finns ett starkt motiv att minska beroendet av energiimport från vissa länder.

Klimatförändringar
Ett förändrat klimat påverkar behov av energi i form av kyla och värme. Energiproduktionen av t ex vattenkraft och bioenergi påverkas långsiktigt av klimatförändringar. Extrema väder kan skapa avbrott.

Bioråvara

Användningen av biobränslen har ökat stadigt genom åren, mycket beroende på befrielsen från både energi- och koldioxidskatt. På nationell nivå uppgår den till 40 procent av energianvändningen. Biobränslen är ett bränsle som finns i Sverige och kan lagras och därmed användas när det finns el- och värmebehov. Det används också lokalt i städer. Det är därmed viktigt för Sveriges energiberedskap och för att hantera Sveriges stora el- och värmebehov vintertid.

Under senare år har den snabbaste ökningen skett främst inom transportsektorn. Användningen av biodrivmedel i Sverige består främst av låginblandad och höginblandad biodiesel (HVO, FAME), biogas samt etanol. Sverige är nettoexportör av biomassa och biobaserade produkter, men importerar en majoriteten av biodrivmedlen för transportsektorn. Biodrivmedel till transporter importeras till Dalarna. I övrigt importeras i princip ingen bioenergi till Dalarna. Dalarnas rika tillgång på bioråvara behöver användas på smartaste sätt som skapar största möjliga värden.

Vid GASUMs nya biogasanläggning vid Fågelmyra byggs en anläggning som kommer att tillverka flytande biogas från livsmedelsindustri, bryggerier, slakterier, gödsel och gräs från lantbruk samt komposterbart hushållsavfall.

ELPRODUKTION

Av elproduktionen i länet kommer 99 procent från förnybara energikällor som vatten, vind, sol och biobränslebaserad kraftvärme.

Vattenkraft

Vattenkraften i Dalarna i Dalarna är en viktig grund för energisystemet, då den i dagsläget utgör den största delen av elproduktionen. Vattenkraften fyller också en viktig funktion genom att hjälpa till att stabilisera elnätet. Bedömningen när det gäller vattenkraften i det framtida energisystemet i Dalarna är att den kommer att ligga på samma nivåer som idag, men relativt stora naturliga variationer mellan år förekommer beroende på nederbörd.

Vindkraft

Produktion av vindkraft har ökat i Dalarna och det finns goda förutsättningar för ytterligare utbyggnad. En regional fördelning av det nationella behovet av vindkraft har gjorts av Energimyndigheten 2020 där hänsyn tagits till vindlägen och intressekonflikter med annan markanvändning. Dalarnas tilldelade kvot ligger på 7,5 TWh. Uppdaterade scenarier för det nationella elbehovet ligger dock betydligt högre och en bedömning är att kvoten behöver höjas till 10 TWh för att täcka Dalarnas bidrag till det nationella elbehovet. Kvoten ligger också väl i linje med vindkraftens bidrag till den regionala elförsörjningen i Dalarna. Differensen, för att nå upp till den regionala kvoten är i dagsläget cirka 5-6 TWh som skulle behöva tillkomma i Dalarna för att nå det nationella målet.

De vindkraftverk som uppförs idag producerar cirka 3,7 gånger mer el än de befintliga, vilket innebär att vi kommande år kommer att få ut betydligt mer elproduktion från färre antal verk. Utbyggnaden av mer vindkraft i begränsas i Dalarna främst av kapaciteten i regionnätet och den lokala acceptansen.

Solkraft

Produktionen av solel har ökat kraftigt i Dalarna senaste åren, men ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå i relation till övriga produktionsslag. Efterfrågan på mark för större solcellsparker ökar och kan betyda ett större tillskott, liksom nya EU-krav på solenergi på nya byggnader.

Att vara självförsörjande på energi är inte ett mål i sig då Dalarnas energisystem sitter ihop med omgivningen och ett effektivt energisystem är samordnat i en större geografi. Men Dalarna behöver ändå bidra till minskad sårbarhet genom en ökad självförsörjningsgrad, både för energi, el och effekt.

Det framtida energibehovet för hushåll, industrier, transporter och övrig verksamhet har beräknats, se nedan. Analysen av energibehoven samt möjligheter i produktion och flexibilitet har sammanfattats i balansbilder för energi, el och effekt. Balanser för 2030 baseras på beräkningar och intervjuer med stora energianvändare. För 2045 presenteras ett tänkbart scenario. Energibalanserna redovisas på energiintelligent.se och uppdateras med jämna mellanrum.

Energibalans

Den tillförda energin är alltid lika stor som den använda energin, när förluster inkluderas. I Dalarnas energibalans ingår alla energislag. Den totala energitillförseln och energianvändningen uppgår till 13 706 GWh. Ca 40 procent är importerad energi (statistik för bioenergi saknas), vilket betyder att Dalarna är självförsörjande på energi till 60 procent.

Se energibalans på energiintelligent.se

2030 beräknas den totala självförsörjningsgraden att uppnå 80 procent. Självförsörjningsgraden ökar då elproduktionen ökar. Importen beräknas främst bestå av biodrivmedel och fossil energi.

För 2045, när all fossil energi behöver ha fasats ut, uppskattas självförsörjningsgraden på energi till 92 procent. Trots att vi producerar mer energi än vad vi använder 2045 totalt sett så är vi inte självförsörjande på alla energislag då det enligt scenariot fortsatt importeras biodrivmedel. Men det finns stora osäkerheter.

Elbalans

Tillförd el är alltid lika stor som den använda elen, när förluster inkluderas. I Dalarnas elbalans ingår all elproduktion och elanvändning. Självförsörjningsgraden låg 2022 på 92 procent. Ett år med mycket vattenkraft kan Dalarna på årsbasis producera lika mycket som nuvarande elbehov uppgår till.

En jämförelse med de andra län där det finns statistik att tillgå, visar att Dalarna är ett av de län som är nära att kunna nå målet om att ha en elproduktion som motsvarar det årliga behovet. Det finns goda förutsättningarna i Dalarna att öka andel el som produceras i det egna länet.

Störst ökning av elbehov uppstår genom processindustrins elektrifiering och genom etablering av nya datahallar. Elbehovet för transportsektorn fortsätter, trots elektrifiering, att stå för ett mindre del. Elbehovet för bostäder och övrig industri beräknas kunna ligga kvar på samma nivå som idag, trots tillväxt då det finns kvarvarande möjligheter till energieffektivisering. Det är främst en utbyggnation av vindkraft som kommer att möta det ökade behovet.

Se elbalans på energiintelligent.se

Effektbalans

Installerad och tillgänglig effekt

Olika kraftslag har olika tillgänglighet under olika tider på året. Den installerade effekten behöver därför multipliceras med respektive tillgänglighetsfaktor för att få fram tillgänglig effekt. Dessa tillgänglighetsfaktorer finns som generella värden från nationell nivå baserat på historiska data, och inte specifikt för Dalarna.

Genom tillgänglighetsfaktorn kan man ”baklänges” räkna fram hur stor installerad effekt vi har av olika energislag. I Dalarna finns 970 MW vattenkraft installerat, 640 MW vindkraft, 64 MW solkraft, 19 MW industriellt mottryck samt 19 MW kraftvärme.

Vattenkraften är till mycket stor del tillgänglig även under topplasttimmen (82 % tillgänglighet) medan vindkraften till endast liten del är tillgänglig (9 %). Solel produceras i princip inte alls under de kallaste vinterdagarna på året. Hur tillgänglig vindkraften i Dalarna är under topplasttimmen skulle behöva studeras mer ingående.

Installerad effekt och tillgänglig effekt under topplasttimmen för respektive energislag, 2022, Dalarna.

Effektbalans topplasttimme

Den installerade effekten i Dalarnas elproduktion uppgår sammanlagt till 3 148 MW. Om man jämför den tillgängliga effekten under topplasttimmen (979 MW) med effektbehovet under samma timme så kan Dalarna idag möta 86 % av behovet med egen kraftproduktion.

2030 sjunker självförsörjningsgraden trots att vi förväntas bygga ut vindkraften då dess tillgänglighet inte är så hög under topplasttimmen. Den beräknas bli 70 % av behovet.

Inte heller för 2045 uppnår vi i detta scenario en effekt i balans. Även med kraftig utbyggnation av vindkraft så blir självförsörjningsgraden i färdplanens scenario 72 %.

Det är inget anmärkningsvärt i att Dalarna inte är självförsörjande på effekt under topplasttimmen och det finns inget självändamål i att vara det. Våra elnät är sammankopplade där regioner och länder avlastar varandra så att helheten blir så optimal som möjligt. Det är inte effektivt att dimensionera elsystemet för att alla ska ha kapacitet att klara en timme som bara uppstår en timme på året.

Graden av självförsörjning kan ses som en indikator på hur vi bidrar till helheten i det svenska och europeiska elsystemet Det kan också vara en indikator på hur sårbara vi är samt vad som behövs för att vi ska klara t ex en tioårsvinter.

Effektbalans för Dalarna 2022, 2030 och 2045; Installerad effekt, varav tillgänglig effekt under den timme på året då elbehovet är som störst, jämfört med elbehovet under denna timme.

Energibehov

Energibehovet i Dalarnas energi- och elbalanser har beräknats för hushåll, industri, transporter och övriga verksamheter. Kvantifierade beräkningar redovisas i färdplanerapporten. Här endast en sammanfattning:

Hushåll

Enligt Energimyndighetens framtidsscenarier så kan energianvändningen för bostäder beräknas ligga kvar på samma nivå som idag till 2030, trots ökat bostadsbyggande. Klimatförändringar förväntas minska behovet av uppvärmning. Det finns fortfarande ganska många småhus med direktverkande el som inte konverterat till värmepump eller annan värmekälla. Dessa förväntas ersättas och annan energieffektivisering fortsätta. När denna potential är uttömd förväntas energianvändningen stiga igen.

I Dalafjällen planeras därtill 41 000 nya bäddar för besöksnäringen, vilket påverkar energibehovet stort.

Enligt EU:s nya direktiv om energiprestanda i byggnader (EPBD) ska den genomsnittliga energianvändningen i bostäder minska med 16 % till 2030. Energiintelligent Dalarnas färdplan för energieffektivt och klimatsmart byggande och boende i Dalarna har som mål att minska energianvändningen med mer än det.

Hur stor del av energianvändningen som kommer att vara el styrs till stor del av andelen värmepumpar kontra fjärrvärme. Med ökad andel elbilar, där mer än hälften av laddningarna förväntas ske i hemmet, tillkommer ökad behov av hushållsel.

Industrin

Industrins energianvändning i Dalarna har legat på en relativt konstant nivå under 2000-talet. Tillväxten i befintlig industri förväntas fortsatt ha en positiv utveckling, vilket leder till ökat energibehov. Fortsatt relativt konstant energianvändning inom industrin kräver fortsatt energieffektivisering i samma takt som tidigare.

I större process- och stålindustrier pågår en utfasning av fossil energi som kommer att pågå även efter 2030. Industrins förändrade energibehov uppkommer främst av övergång till fossilfrihet. Tillkommande el- och effektbehov väntas huvudsakligen ske inom järn- och stålindustrin.

Att uppskatta framtida i nuläget okända nyetableringar med större energibehov är svårt eller omöjligt, men tillgång till grön el och ledig kapacitet i elnätet är en stark faktor som tenderar att attrahera nya företagsetableringar.

Effektbehovet för industri är relativt jämnt fördelat över året, veckor och timmar på dygnet.

Transporter

Transportsektorn står för en tredjedel av klimatpåverkan i Dalarna och en mycket stor del av den totala energianvändningen, men en liten del av elanvändningen. Elektrifieringen av transportsektorn kan ske genom batteridrift eller vätgas. Om den sker genom vätgas ökar elbehovet då kedjan från el till vätgas ger lägre systemverkningsgrad än direkt användning av el. Det har också betydelse om vätgasen kommer att produceras i länet eller inte.

Konvertering till el innebär en kraftig energieffektivisering då elmotorn är mer effektiv än förbränningsmotorer.

Elektrifiering av transportsektorn kan innebära stora utmaningar för lokalnäten, främst beroende på laddmönster.

Personbilar

Personbilsflottan bedöms komma att elektrifieras snabbare än de tunga transporterna och det är personbilar som i framtiden väntas utgöra den största delen av transportsektorns elanvändning.

El- och effektbehovet styrs av laddmönster. Cirka 50–80 procent av alla ladd-tillfällen sker hemma medan 15–25 procent av ladd-tillfällena är destinationsladdning (exempelvis på arbetsplatsen). Endast cirka 5 procent av alla ladd-tillfällen utgörs av publik laddning. Laddning av elfordon kan även innebära lokala ansträngningar för elsystemet på grund av höga ladd-effekter om alla laddar samtidigt. Det maximala effektuttaget kan minskas med en mer utjämnad laddning.

Laddbehovet för besöksnäringen kommer att vara koncentrerat till vissa orter i Dalarna, men är svårt att beräkna i volym. Laddinfrastrukturen kan inte byggas ut för att motsvara topp-behovet under storhelger. Ytterligare utmaningar kan uppstå vid besökare till stora evenemang.

Lastbilar

I Trafikverkets senaste basprognos väntas antalet fordonskilometer från godstransporter på väg i Dalarna öka med 1,21 procent per år mellan 2017 och 2040 vilket betyder en ökning av transportarbetet i länet med nästan 30 procent mellan 2020 och 2040.

De flesta lastbilstransporter sker på kortare sträckor under 30 mil med god potential för elektrifiering. Elektrifieringen och laddmönster för lätta lastbilar, dvs distributionsbilar, väntas följa elektrifieringen av personbilar med viss eftersläpning.

Elektrifiering av tyngre lastbilar för fjärrtransport innebär en större utmaning eftersom energibehovet är större.

Laddning av elektrifierade tunga fordon antas främst ske på natten. Det kan innebära enskilda stora laddeffekter som kan skapa problem i områden där elnätet inte är väl utbyggt.

Bussar

Uppskattningsvis kommer 60 procent av bussarna i framtiden vara elektrifierade, med en bedömning om att 40 procent uppnåtts 2030. Resterande kommer 2045 att vara vätgas eller biobränslen. Lokalt kan även laddning av bussar innebära utmaningar för elnätet, men den mesta laddningen kommer att ske på nätter.

Tåg

Tågen i Dalarna är i huvudsak redan elektrifierade med undantag för inlandsbanan. Det saknas regional statistik för energianvändningen.

Flyg

Flygets väg till fossilfrihet kommer att handla om en mix av drivmedel. Det tar tid att ersätta en hel fordonsflotta med nya. Det är mycket svårt att beräkna i vilken takt som rena elflyg kommer att införas. Det sannolika är att det under tämligen lång tid kommer att finnas en blandning av ren eldrift, e-bränslen, vätgas och biobränslen.

Biodrivmedel

I scenarierna antas att målet om att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn med 70% relativt 2010 nås, samt att de minskat med 100% till 2045. Det innebär att den del som inte har elektrifierats behöver tillgodoses med biobränslen.

Övriga tjänster, inklusive datacenters

I ”Övriga tjänster” ingår bland annat handel, förvaltning av lokaler samt datacenters.

Energianvändningen för lokaler har minskat per kvadratmeter. Störst är den i idrottslokaler, livsmedelsbutiker och restauranger. Enligt EU:s direktiv för energiprestanda i byggnader, EPBD, ska 3 % av offentliga byggnader renoveras till noll-energi-standard varje år.

Elanvändningen för serverhallar har stigit kraftigt. Behovet att behandla och lagra data förväntas öka ytterligare med ökad digitalisering, inte minst med ökad användning av AI. Elbehovet för datacenters i Dalarna förväntas öka markant för nyetableringar och utbyggnation av datahallar, bl a Google och Ecodatacenter.

Hushållning

I scenarierna för framtida energibehov har en rimlig nivå av energieffektivisering räknats in. Därutöver krävs bästa möjliga hushållning med effekt. Att jämna ut effektuttaget med sänkta toppar och höjda dalar gör att befintliga elnät nyttjas mer optimalt. Att dimensionera elsystemet för enstaka effekttoppar skulle innebära ett dåligt utnyttjande.

Grundläggande för effekthushållning är att välja teknik och system som inte genererar stora effekttoppar, t ex att undvika direktverkande el och att i processer ha maskinutrustning med höga tillfälliga effektbehov.

Elnät med ökad överföringskapacitet

Behovet av att förstärka elnäten kan ställas i relation till det ökade elbehovet. Dock blir kraftslagen blir alltmer integrerade, t ex kommer framtida vindparker troligtvis att kombineras med solenergi-anläggningar. På så vis kommer elledningar att kunna utnyttjas mer effektivt eftersom vind- och solenergi sällan producerar höga effektnivåer samtidigt utan kompletterar varandra.

Ökad elektrifiering ställer krav på nätutbyggnad, men planeringen är svår och nya behov uppstår snabbare än takten att bygga nya nät. Med långa avskrivningstider krävs trygg och långsiktig efterfrågan och förutsägbara ekonomiska villkor i intäktsregleringen. Då inget elnätbolag kan bygga elnät på spekulation, så är en central fråga vem som ska göra det?

Naturvårdsverkets årliga undersökning om svenskarnas attityder till klimatomställningen visar bland annat att 86 procent tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att sätta in åtgärder för att minska klimatpåverkan. Energiomställningen kräver dock att mark tas i anspråk för produktion och överföring av energi, vilket kräver acceptans. Den största utmaningen inom energiförsörjning handlar om acceptans för utbyggnation av vindkraft och även elledningar.

Utbyggnaden innebär att en procent av Sveriges landyta kommer att täckas av vindkraftverk. Eftersom turbinerna är höga kommer de att synas vida omkring. Buller från vindkraftverk och ingrepp i landskapet är vanliga orsaker till lokalt motstånd. Flera europeiska studier visar att fastigheterna inom en viss radie från vindkraftverk har ett lägre värde jämfört värde med fastigheter på längre avstånd från verken.

Ökad acceptans för vindkraft kan uppnås genom information, delaktighet och lokal nytta.

Kunskap

Den energiomställning som vi står inför och där alla i samhället behöver involveras, kräver ökad kunskap hos en bred allmänhet. Det gäller både enskilda individer, organisationer, politiker och andra beslutsfattare. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan energianvändare bli en aktiv del i ett hållbart energisystem, t ex när det gäller att välja hållbara energislag och flexibel användning av el. Med ökad förståelse kan acceptansen för ny elproduktion samt åtgärder för energi- och effekthushållning öka.

Delaktighet

De närboende uppfattar ofta vindkraftsetableringen som att någon kommer utifrån och exploaterar en lokal resurs där bara berörda markägare drar nytta av etableringen. Strävan att skapa lokal acceptans genom samråd och information får då inget bra genomslag. Målkonfliketer som hanteras på ett framgångsrikt och tidigt skede kan minska intressekonfikter som annars kan uppstå.

Ett demokratiskt samhälle kräver delaktighet för att allmänheten inte ska känna sig överkörd. Genom transparens, involvering av berörda samt genom möjlighet till påverkan minskas risken för motstånd till förändring. Lokalbefolkningen behöver vara med och få möjlighet att tillsammans med experter och myndigheter värdera landskapsförändringar som vindkraften åstadkommer.

Lokal nytta

För att få acceptans för vindkraft behöver den lokala nyttan stärkas på flera sätt genom positiva incitament. Förutom ekonomisk nytta så kan vindkraft ge ökad framtidstro och stärkt känsla av att bidra till en positiv utveckling. Det lokala näringslivet kan stärkas och flera arbetstillfällen skapas.

För att uppnå framgångar med vindkraftsetableringen bör det testas nya modeller för ekonomisk kompensation, lokala ersättningar samt för lokalt delägande.

Beslut

För att beslut om vindkraft ska komma tillstånd krävs att kommuner ställer sig bakom dem. Precis som allmänheten är beslutfattare i kommuner beroende av ökad kunskap, delaktighet och att uppleva lokal nytta. Men det krävs också bra planering och beslutsunderlag. Länsstyrelsen Dalarna har på uppdrag av Energimyndigheten och Naturvårdsverket tagit fram ett planeringsunderlag för hållbar utbyggnad av vindkraft i Dalarna. En karta har tagits fram som redovisar områden med få överlappande allmänna intressen och som därmed bedöms ha god potential för vindkraftsetablering.

Baserat på regionala underlag behöver kommuner ta fram/uppdatera sina vindbruksplaner.

Ökad flexibilitet kan även uppnås genom att flytta energi mellan olika energibärare, t ex genom att producera vätgas av el genom elektrolys (av el och vatten). Under förutsättning av vätgasproduktionen kan koncentreras till tider då det råder elöverskott för att ersätta elbehov vid underskott, så kan vätgas bidra till ökad flexibilitet.

Vid omvandling av el till vätgas genom elektrolys förloras ca 30 procent av energin i form av restvärme. Ur ett systemperspektiv bör därför vätgasproduktionen lokaliseras dit det finns förutsättningar att omhänderta restvärmen.

Batterier konkurrerar med vätgaslagring vad gäller att bemöta kortsiktiga flexibilitetsbehov på timnivå/inom dygn. Samtidigt kan batterier och vätgaslagring komplettera varandra genom att hantera flexibilitetsbehov på olika tidshorisonter. Vätgasen kan lagras i gasflaskor och tankar bidra med flexibilitet för mer långsiktiga behov (dagar/säsong).  Det finns även teknik för att lagra den under mark i saltformationer eller inklädda bergrum under högt tryck.

Vätgasen kan omvandlas tillbaka till el med hjälp av bränsleceller eller gasturbiner när behovet är stort och priset högt. Tekniken för detta är dock dyr. Slutsatsen i rapporten ”Vätgas för ett balanserat elsystem” från Energiforsk är att det är svårt nå lönsamhet med vätgasbaserad elproduktion.

I vilken omfattning vätgas kommer att bidra till flexibilitet i det framtida elsystemet beror till stor del av ekonomiska förutsättning.

Småskaliga batterier

Hushåll som investerar i batterilager gör det främst för att lagra solel, men med möjlighet att även sälja flex-tjänster. Potentialen i Dalarna beräknas till 12 MW.

Storskaliga batterier

Incitamenten för att investera i storskaliga batterier bedöms primärt komma av Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Uthålligheten för lagring sträcker sig till ca en timme. Baserat på planerade batterilager i Dalarna bedöms minst 200 MW i batterikapacitet finnas i Dalarna 2030. 70 % bedöms kunna finnas tillgängligt för flex, men det är ett grovt antagande.

Vattenmagasinslager av el

Våra stora vattenmagasin vid vattenkraftverk utgör redan idag mycket viktiga energilager. Det finns möjlighet att skapa nya vattenmagasin genom t ex att nyttja nedlagda gruvor där vatten pumpas till högre nivåer vid elöverskott, s k pumpkraft. Potentialen för pumpkraft beräknas här till 15 MW, baserat på kända planerade projekt.

Ledarskap och samverkan

Ett tydligt ledarskap är en förutsättning för att frågan om smarta energisystem ska vara prioriterad och för att kraftsamla de resurser som krävs för att på kort tid möjligggöra den stora elektrifiering som samhället står inför.

Samverkan inom energiförsörjning behövs inom många olika områden och nivåer, inte minst för att klara elektrifieringen. Den övergripande samordningen av allt energi- och klimatarbete sker inom Energiintelligent Dalarna. Inom samverkansforumet EFFEKT4Dalarna samordnas arbetet med energisystem och elektrifiering. I forumet är Dalarnas elnätägare centrala; både lokalnät, regionnät och transmissionsnät. Men samverkan krävs även med andra organisationer såsom energiproducenter, kommuner, länsstyrelse, region, näringslivsorganisationer, högskola m fl.

Inom EFFEKT4Dalarna finns både arbetsgrupper som jobbar med operativa frågor och storforum för samverkan mellan olika typer av organisationer.

Energiplanering

Träffsäkra och förankrade prognoser för framtida energi- och elbehov underlättas av god dialog, samverkan och standardiserade arbetssätt att upprätta prognoser.

Energibolagen

Energibolagen är självklara centrala aktörer i omställningen av energisystemet. Investeringar i förnybar energiproduktion avgör Dalarnas möjlighet till god tillgång på hållbar energi. Som ägare och leverantör av fjärrvärme bär energibolag kärnan i Dalarnas energisystem. Energibolagen är i många fall ägare av elnät och är därmed en central aktör även för elektrifieringen. Direktkontakten med kunder ger särskilt goda förutsättningar att bidra till allmänhetens bidrag i energiomställningen.

Kommuner

Kommunernas planmonopol innebär ett särskilt ansvar att inkludera strategisk energiplanering för att säkra energiförsörjningen inom kommunen.

Kommunerna har en nyckelroll i den tidiga planering som behövs för att trygga elförsörjningen. Enligt lagen om kommunal energiplanering, Lag (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi inom hela den geografiska kommunen. Idag uppfyller få eller inga kommuner kravet.

Syftet med kommunal energiplanering är inte bara att upprätta en energiplan, utan att införa ett löpande arbete med energiplanering. En energiplan behöver kartlägga nuvarande energibehov, beskriva nuvarande energisystem, analys av framtida behov samt prioritera åtgärder. Planeringen bör integreras med annan planering såsom fysisk planering och beredskapsplanering

Kommuner är även en viktig part vad gäller att korta tillståndstider för nya elledningar och kraftproduktion.

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna ska leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken, vilket sker genom Energiintelligent Dalarna. I uppdraget ingår även ansvar för strategisk regional energiplanering, planering för elektrifiering samt att skapa samverkan och stöd till kommuner och andra organisationer i energiplanering. Som statens förlängda arm i länet har länsstyrelsen en viktig roll att förmedla regionala behov och identifierade hinder/utmaningar till nationell nivå, där det även ingår att föreslå nya styrmedel.

Länsstyrelsen har även ansvar för kris- och beredskapsplanering.

Länsstyrelsen ska enligt Plan- och bygglagen utöva tillsyn över och bevaka vissa statliga och mellankommunala intressen när översiktsplaner och detaljplaner upprättas. Dialog med kommuner sker både under samråd och granskningsfasen. Länsstyrelsen yttrar sig därefter över kommunernas förslag. Frågor om elförsörjning ingår i de planeringsunderlag som länsstyrelsens tillhandahåller i tidiga samhällsplaneringsdialoger med kommunen.

För att bidra till förkortade tillståndsprocesser för nätutbyggnad kan länsstyrelsen ha en roll i att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen.

Länsstyrelsen har även ett ansvar för tillsynsvägledning till kommuner och egen tillsyn av en del energikrävande verksamheter, där energitillsyn och energihushållning ingår.

Region Dalarna

Region Dalarnas leder och samordnar länets gemensamma arbete mot ökad hållbar tillväxt och livskvalitet utifrån den regionala utvecklingsstrategin ”Ett hållbart Dalarna med utvecklingskraft i alla delar av länet” för ett klimatsmart, konkurrenskraftigt och sammanhållet Dalarna. Kommuner kan stöttas i gemensamma utmaningar med ett regionalt och nationellt perspektiv.

Ansvaret för Energiintelligent Dalarna delas mellan Region Dalarna och länsstyrelsen.

I arbetet med att trygga elförsörjningen är regionens roll främst att skapa och stärka samverkan mellan olika offentliga aktörer, inte minst med kommunerna. Detta kan ske i befintliga nätverk, till exempel nätverket för samhällsplanering.

Nätplanering
Planerade behov av el behöver omsättas i konkret nätplanering, vilket görs löpande av alla elnätägare. Vart annat år upprättas även nätutvecklingsplaner som presenteras i offentliga samråd.

Det finns motiv för ökat samverkan mellan nätbolag. Nätplanering kräver omfattande kunskap för att bli effektiv och träffsäker, en kompetens som kan vara svår att upprätthålla i mindre nätbolag. Att ta fram tillförlitliga och realistiska prognoser är svårt och innebär ett avancerat analysarbete samtidigt som det saknas standardiserade sätt för nätbolag att prognostisera sitt framtida effektbehov. Ett annat motiv för samverkan är att det inte sällan förekommer att samma aktör bokar upp effekt på flera ställen samtidigt. En gemensam planering skulle upptäcka såna dubbelbokningar.

Omgivande samhälle efterlyser en ökad transparens i nätplaneringen samt tillgänglig effekt i elnäten.

Effektuttag veckodagar och dygn

Effekttopparna under dygnet uppstår morgon och kväll, med störst toppar på morgonen (ca kl 7.00) och på eftermiddagen (ca kl 17.00).

Kampanjen ”Platta kurvan för el” handlar just om att trycka ner och flytta elanvändning från dessa ansträngda timmar. Och det finns stor potential att med relativt enkla medel göra det. Då höga effektuttag sammanfaller med höga elpriser så finns ekonomiska vinster att göra på att sänka sin elanvändning under dessa timmar.

Effektuttag säsong

Effektuttaget i Dalarnas elnät under året varierar mellan 230-1 000 MW. Uttaget följer temperaturen, med största toppar under kalla vinterveckor och lägsta nivåer under sommaren.

Effektuttaget för de industrier som är anslutna direkt till regionnätet är relativt jämt under året. Betydligt större är skillnaderna i lokalnäten. Eluppvärmda hushåll står för en stor del av effekttopparna. Det finns en tydlig skillnad mellan lokalnät med hög andel hus uppvärmda med fjärrvärme och lokalnät med mycket landsbygd utan fjärrvärme. Fjärrvärme är därmed bland det viktigaste för att undvika höga eleffekttoppar.

Dalarnas effektuttag, 2023, helår samt temperaturkurva för Falu stad.

Flexlösningar

Möjliga sätt att stödja ökad flexibilitet är flera och kunden har här en nyckelroll:

• Produktionsflexibilitet
  Höja/sänka eller koppla på/koppla av kraftproduktion
• Användarflexibilitet
  Sänkning/höjning av effektuttag inom befintliga abonnemang genom att minska/öka/flytta elanvändning eller tillfällig avstängning.
• Lagring och vätgas
  Flexibilitet kan även uppnås genom energilager eller flytt till annat energislag.

Potentialen för flex i Dalarna har kvantifierats i den kompletta rapporten ”Färdplan för smarta energisystem”.

Produktionsflexibilitet

Flexibilitet kan skapas genom bilaterala avtal mellan större energiproducenter och elnätbolag som aktiveras vid behov eller genom köp av stödtjänster.

Vattenkraft
Idag är det vattenkraften som möter en stor andel av flex-behovet. Vattenkraften kan användas för reglering med mycket kort framförhållning, från sekunder och uppåt. Även om den traditionellt använts för säsongsreglering så kan den bidra med flex på kortare tider också.

Kraft- och fjärrvärme
Kraftvärme kan både ökas och minskas och därmed bidra med flex från minuter till timmar. En lösning, som ökar flexibiliteten för mer elproduktion när elbehovet är som störst, är magasinering av varmt vatten genom ackumulatortankar eller andra större bassänger/förråd för fjärrvärme. Det innebär att kraftvärmen kan köra med högre effekt än värmebehovet och därmed öka elproduktionen när elbehov (och elpris) är som högst. När elpriset är lägre, exempelvis nattetid, kan pannan dra ner på effekt och förse fjärrvärmenätet med magasinerad värme.

Vindkraft
Det finns en stor outnyttjad potential för flexibilitetstjänster från vindkraft och kraven på att bidra kommer sannolikt att öka. Idag är det främst genom nedreglering (FCR-D), dvs att verk stoppas. En alternativ metod är att reglera ner effekten genom s k pitchreglering där vindkraftens blad vrids för att släppa förbi vindeffekt. Det är en förhållandevis enkel och uthållig metod som idag kan ge betydande intäkter.

Solkraft
Även solkraften har stora tekniska möjligheter att bidra till flex, främst genom nedreglering. Vintertid, när behovet av flex är störst, kommer inte småskaliga solcellsanläggningar kunna bidra med någon betydande flexibilitet.

Reservkraft
Det saknas samlad kunskap om hur många reservkraftsanläggningar som finns i Dalarna. Potentialen för reservkraft har beräknats utifrån de stora datahallarna, vilka alltid har minst lika stor reservkraft som behövs för att driva anläggningarna.

Användarflexibilitet

Effekthushållning
Det finns en stor potential för t ex hushåll att minska sitt effektuttag vid ansträngda timmar på dygnet morgon och kväll. Genom medvetenhet och små beteendeförändringar kan stora nyttor uppnås, utan annan ekonomisk kompensation än möjligheten att nå en lägre elkostnad för kunder med rörligt timrpis.

Industrin
Industrins möjlighet till flex kan ligga i möjligheten till en generell minskning av användningen vid vissa prisnivåer. Genom att få in ytterligare flexibilitet från industrier redan på dagen före-marknaden skulle en del av de högsta efterfrågetopparna kunna kapas och då även de högsta elpriserna. I och med detta är industrins bidrag till flexibilitet särskilt viktigt. Stora förbrukare kan handla el själva eller via en elhandlare. Det kan även tecknas laststyrningsavtal med industrier.

För att större förbrukare ska kunna svara på prissignaler krävs att de har kunskap om sin förmåga att vara flexibla. De måste kartlägga sina processer och veta när och hur länge de kan pausa vissa processer samt om detta kan ske automatiskt eller inte.

Datacenters
Det finns en potential för flex från ventilation och kyla i datacenters och styrbarheten förväntas öka. Energimarknadsinspektionen uppskattar att hälften av den installerade effekten skulle kunna användas som flex-resurs 2030.

Värmepumpar
Endast en viss andel av alla värmepumpar är styrbara och även om tekniken finns så används de inte flexibelt idag, t ex på grund av fastprisavtal. Andelen styrbara värmepumpar förväntas öka i takt med att gamla byts mot nyare och i takt med att de ekonomiska incitamenten att använda sin värmepump ökar. Uthålligheten beräknas till någon timme.

Laddbara elbilar
Laddbara personbilar kan komma att stå för merparten av elanvändningen för transportsektorn 2030. Det innebär också att flex-potentialen ökar, i synnerhet då smart styrning av laddning är något som redan finns i bilar och laddboxar.

Vehicle-to-Grid (V2G)
En del av smart laddning av elfordon är dubbelriktad laddning där fordonets batteri kan utgöra en flex-resurs i elsystemet. Det krävs bland annat att bilen står parkerad på en plats som är förberedd för V2G med en standard som passar bilens protokoll. Största hindren bedöms vara kring standardiserad teknik, men även ekonomiska och ökat batterislitage. Det är därför osäkert hur stor potential man kan räkna med.

Sammanfattning av flex-möjligheter

De flexmöjligheter som identifierats i Dalarna kan användas för följande nyttor:

De flexmöjligheter som har störst potential för att lösa problemet med effektbottnar och höja energianvändningen sommartid är på kort sikt att koppla på elpannor. På längre sikt är vätgasproduktion en intressant lösning.

Utveckling av marknadsmässiga incitament för flexibilitetslösningar kan möjliggöra ytterligare flexibilitet i elsystemet i form av t.ex. pumpkraft, utökad kapacitet i befintliga anläggningar, batteriparker, m.m.

Få tillgång till flexibilitet

Nätägare kan använda olika sätt för att få tillgång till en flexpotential som finns.

• Tariffer
• Flexmarknad
• Villkorade avtal

Kraft- och fjärrvärmen blir ännu viktigare i framtiden för att avlasta elsystemet när effektbehovet är stort. Dalarna har ett väl utbyggt fjärrvärmenät och fjärrvärme finns idag som uppvärmningsalternativ i tolv kommuner.

Av länets fjärrvärmeproduktion är 50 procent baserad på biobränslen, 30 procent avfall och 2 procent olja. 17 procent är återvunnen energi i form av restvärme från industrin eller rökgaskondensering. Avfallet innehåller idag en hög andel plast. Det innebär, tillsammans med olja som spets, den kvarvarande fossila andelen energi i Dalarnas kraft- och fjärrvärmeverk. Målen i kommunernas kretsloppsplaner är att minska mängden avfall som går till förbränning.

Även om fjärrvärmenätet är väl utbyggt kan det fortfarande finnas potential att bygga vidare i vissa kommuner. Konkurrensen med värmepumpar är dock hög. På sikt kan lönsamhet och intresse för kraftvärme komma att öka och ha en avgörande roll i energisystemet, bland annat på grund av stigande elpriser i kombination av ökat elbehov. Det kan även bli ett ökat intresse för biokombinat, t ex där kraftvärme kombineras med biodrivmedelstillverkning.

Carbon Capture and Storage, CCS, är ett samlingsnamn för olika tekniker för att fånga och lagra koldioxid. Det bidrar till så kallade negativa klimatutsläpp. I merparten av de klimatscenarier som FN:s klimatpanel använder sig av räknar man omfattande CCS för att det ska vara möjligt att nå klimatmålen.

När koldioxiden har ursprung i växtlighet används begreppet Bio-CCS. Det finns även möjlighet att direkt samla in koldioxid från luften och då används begreppet Direct Air Capture, DAC. CCS-tekniken finns ännu inte i kommersiell skala, men har testats i piloter. Energibolagen i Dalarna har pekat på Bio-CCS som en intressant del av vårt framtida energisystem för bioeldade kraftverk.

Om Dalarna ska nå sin del av klimatmålen krävs även negativa utsläpp och Bio-CCS är här den mest realistiska tekniken.

En färdplan för Dalarnas energi- och klimatstrategi

Dalarnas energi- och klimatstrategi är en central del av genomförandet av Dalarnas regionala utvecklingsstrategi. Strategin genomförs i sju sektorer; Energisystem, Byggande och Boende, Produktion, Transport, Jord- och skogsbruk, Konsumtion och Innovation. För varje sektor tas en eller flera färdplaner fram som ska visa hur vi ska nå energi- och klimatmålen för respektive sektor. Detta är färdplanen för sektorn Energisystem.

Dalarnas energi- och klimatstrategi har ett övergripande mål att bidra till det nationella målet om nettonollutsläpp 2045, vilket i praktiken innebär att all fossil energi behöver fasas ut.

Processen

Färdplanen har tagits fram av länsstyrelsen som en del i samverkansforumet EFFEKT4Dalarna. Forumet EFFEKT4Dalarna har bestått av en operativ grupp som drivit projektet EFFEKT4Dalarna, storforum med bred representation från olika organisationer samt en strategisk grupp. I dessa grupper ingår representanter från energibolag, elnätägare, energiproducenter, länsstyrelsen, Region Dalarna, High Voltage Valley m fl organisationer. Färdplanen har förankrats i dessa grupperingar och den strategiska gruppen har beslutat om den.

En färdplan för innovationsstrategin

I Dalarnas nyligen framtagna innovationsstrategi, ”Strategi för hållbar smart specialisering”, är smarta energisystem ett av fem prioriterade branchöverskridande kunskapsområden där Dalarna kan erbjuda spetskompetens hos både företag och innovationsfrämjare.

Målgrupp

Färdplanens målgrupp är energibolag, elnätägare, kommuner, regionala myndigheter, näringslivsrepresentanter, m fl aktörer som har en roll i att ställa om Dalarnas energisystem.

Beslut om antagande

Färdplanen har antagits av Dalarnas energi- och klimatråd december 2024.
Rådet leder arbetet inom Energiintelligent Dalarna och har en bred representation från bland annat näringsliv och offentliga organisationer inom klimat- och energistrategins sju olika sektorer.