Ikon industri.

Mekanisk verkstad

Mekanisk verkstad med max 63 A.

En mekanisk verkstad kan ofta ha effekttoppar på morgonen. Att platta kurvan bidrar till ett robust elsystem, oavsett effektavgifternas utformning. 

Elanvändning

Elanvändningen för en mekanisk verkstad på 600 m3 använder som regel 80 000–150 000 kWh elenergi per år, fördelat ungefär så här.

Kommentarer:
Typiska maskiner är CNC-maskiner, svarvar, kantbockmaskin, svets och tryckluft. Ventilationen kan bestå av både utsugsluft från svetsar och allmän ventilation. I övrigt ingår datorer, kaffemaskiner, köksmaskiner, kontor och lager.

Cirkeldiagram som visar fördelningen av elanvändning för en mekanisk verkstad per år.

Effektbehov

Graf som visar fördelningen av effektbehovet på ett dygn för en mekanisk verkstad.

Fördelningen av effektbehovet på ett dygn kan typiskt se ut så här för en mekanisk verkstad.

Graf som visar fördelningen av effektbehovet på en vecka för en mekanisk verkstad.

Under en vecka kan elanvändningen ofta se ut så här, med låg elanvändning på helger.

Det är skillnad på effektbehovet mellan olika maskiner, dvs hur mycket elenergi som behövs varje timme när den används. Att fokusera på de stora effektbehoven är viktigast för att platta kurvan. De största effektbehoven är de för olika maskiner, till exempel:

MaskinerTimmedeleffekt
(Medeleffekt under en timme)
CNC-maskin10–15 kW
Svarv3–10 kW
Kantbockmaskin5–8 kW
Svets4–8 kW
Tryckluft5–7 kW
Ventilation Timmedeleffekt (Medeleffekt under en timme)
Allmän ventilation 2 kW
Utsug svets 0,3 kW
BelysningTimmedeleffekt
(Medeleffekt under en timme)
Allmän belysning2 kW
Punktbelysning1 kW
BilarTimmedeleffekt
(Medeleffekt under en timme)
Motorvärmare0,6–1,2 kW
Elbilsladdare11 kW

Åtgärder för att platta kurvan

Förstå ditt eget effektuttag

1. Lär känna era effekttoppar

Det första steget är att ha koll på den egna elanvändning och vilka tider på året och dygnet som har effekttoppar.

Logga in på ditt elnätbolags webbplats, där finns information om hur effektuttaget sett ut under tidigare månader. De nya elmätare som alla nu fått är försedda med en HAN-port som samlar data om timvisa uttagsmönster. Med hjälp av den går det att följa och styra energianvändningen.

Många elnätbolag och elhandlare har appar där elanvändningen kan följas i realtid. 

Det finns också lösningar där man kan koppla in en dongel till HAN-porten. Den kan skicka data via internet (trådlöst eller med kabel), vilket gör det möjligt att använda även andra leverantörers tjänster för att följa och styra elanvändningen.

2. Titta på era fakturor

Studera fakturorna från ert elnätbolag och lär dig förstå vad som ingår i kostnaden, hur höga effekttopparna varit under föregående månad och vad det kostat.

Faktura.

3. Ta reda på hur effektavgiften är utformad av ert elnätbolag

Eftersom elnätsägarnas avgifter är olika och att de kan ändras över tid, så är det viktigt att hålla sig informerad om vad som gäller för sitt elnätbolag.

Illustration som visar skillnaden i effektavgift när man använder flera effekttunga elapparater samtidigt jämfört med om man använder en sak i taget.

En sak i taget

När flera elapparater används samtidigt så summerar det till en hög effekttopp. När samma energi används, men utspritt över tid, så minskar effekttoppen. Försök därför sprida ut användningen. Många saker kan man inte flytta på, som till exempel matlagning eller tvätt. Och det behöver man inte heller. Tanken är att försöka flytta det som går och som inte påverkar komforten negativt.

I exemplet ovan används lika mycket elenergi i de båda fallen, men det blir stor skillnad på effektbehovet.

Planera svetsarbeten när värmningsprocesser inte används.

Läs mer under Styrning

Grundprincip:
Använd en elapparat i taget istället för flera samtidigt.

Illustraton av mobiltelefon som styr olika elapparater.

Stäng av tillfälligt

Att tillfälligt stänga av elapparater med många drifttimmar kan vara lämpligt i stunder då det finns behov av att använda mycket elenergi till andra saker. Det kan vara aktuellt för sådant som drar mycket el och som kan stängas av tillfälligt utan att det påverkar komfort eller verksamhet.

Styr värmningsprocesser och ventilation efter effekt (autoklav och ugn) med hjälp av effektvakt som är kopplad till elmätare med styrfunktion.

Styr eventuella motorvärmare med effektvakt.

Spara energi genom energieffektivisering

Att generellt sett minska sin energianvändning är bra för samhället i stort. Det kan också bidra till att sänka effekttoppar.

Typiska energispartips:

  • Värmepumpar
    Är energieffektiva, men om det krävs tillskott i form av elpatron vid kyla påverkas effektuttaget i mycket hög grad. Undvik i så fall att ha eltillskottet igång under tider med höga effekttoppar.
  • Direktverkande el
    Se över termostatinställningar och efter behov byt ut gamla element. Var noga vid valet av element.
  • Styr värmningsprocesser efter effekt (autoklav).
  • Täta tryckluftläckage (stor besparing).
  • Byte belysning till LED samt närvarostyrning i lokaler som används tillfälligt.
  • Behovsstyrning av ventilationen (med minskat flöde under lunch och pauser).


”Den bästa kilowattimmen är den som aldrig behöver användas.”

Element.

Vad innebär effektavgifter?

Som elkund betalar hushållet för två saker, elnätet och elhandeln. Syftet med att inför effektavgifter är att vi ska använda elen mer jämnt över dygnet. Kunden betalar för hur mycket elenergi som används på en gång. 

Kostnaden för effektavgifterna

Varje elnätbolag bestämmer själva hur deras effektavgift ska se ut, beroende på förutsättningarna i just det elnätet. Avgifterna ska minska de effekttoppar som skapar största problemen i elnätet. Därför ser effektavgifterna olika ut i varje elnätområde.

Varför uppstår effekttoppar?

När många använder el samtidigt uppstår så kallade effekttoppar i våra elledningar. De största effekttopparna orsakas av hushåll och mindre företag med säkring mellan 16 A till 63 A.

Informationsmaterialet om Platta kurvan har tagits fram inom projektet EFFEKT4Dalarna i samarbete med Dalarnas elnätsägare.

Projektet har finansierats av Europeiska regionalfonden och Region Dalarna.

Logga Medfinanseras av Europeiska Unionen
Logga Region Dalarna.