Jordbruk
Lantbruk i olika kategorier med max 63 A huvudsäkring.
Jordbruk tillhör de som ofta har stora effekttoppar under vissa tider på året. Att platta kurvan bidrar till ett robust elsystem, oavsett effektavgifternas utformning.
Fördjupning
Andra områden
Lantbruk – Mjölkgård
Elanvändning, helår
Elanvändningen för en mjölkgård med 65 koplatser använder som regel omkring 70 000 kWh elenergi per år. Genomsnittet ligger på ca 900–1100 kWh per koplats och år.
Elanvändningen för en mjölkgård är fördelad ungefär så här på ett helår.
Effektbehov
Fördelningen av effektbehovet på ett år kan typiskt se ut så här.
| Apparat | Timmedeleffekt (Medeleffekt under en timme) |
|---|---|
| Mjölkrobot | 3 kW |
| Varmvattenberedare, 300 l | 3 kW, 6 kW |
| Kylkompressor, 6 m3 tank | 2,9 kW |
| Vakuumpump | 3,4 kW |
| Tryckluftskompressor | 3–4 kW |
| Fodermixer | 20–25 kW |
| Foderkvarn | 4 kW |
| Utgödsling | 5 kW |
| Ventilation (hötork) | 4–18 kW |
| Belysning | 1 kW |
| Elbilsladdare, bil och lastmaskin | 3–11 kW |
Lantbruk – Köttuppfödning
Elanvändning, helår
Elanvändningen för en nötköttsproducent uppgår som regel till omkring 200 kWh per år per djur, med en spridning på 100–400 kWh per år. Gårdar med extensiv drift/lösdrift och mindre teknisk utrustning hamnar som regel på de lägre nivåerna, medan gårdar med mekaniserad utfodring och mekanisk ventilation hamnar på de högre nivåerna.
Elanvändningen för en köttdjursuppfödning är fördelad ungefär så här på ett helår.
Kommentarer:
I utfodring ingår foderblandare, skruvar och transportörer samt automatiska utfodringssystem. I ventilation ingår stallfläktar, klimatstyrning och ventilation/torkning med höfläktar. I gödelshantering ingår skrapor, pumpar och omrörare. I vattenförsörjning ingår vattenpumpar och ev frostskyddsuppvärmning.
Effektbehov
Fördelningen av effektbehovet på ett år för en köttdjursuppfödning kan typiskt se ut så här.
| Apparat | Timmedeleffekt (Medeleffekt under en timme) |
|---|---|
| Fodermixer | 20–25 kW |
| Foderkvarn | 4 kW |
| Utgödsling | 5 kW |
| Hötork | 4–18 kW |
| Pump värmesystem | 20–60 kW |
| VVB | 3–6 kW |
| Beslysning | 1 kW |
| Elbilsladdare | 3–11 kW |
| Tryckluftskompressor | 3–4kW |
Lantbruk – Grisuppfödning
Elanvändning, helår
Elanvändningen för en grisuppfödare är som regel fördelad ungefär så här på ett helår.
Effektbehov
Fördelningen av effektbehovet på ett dygn för en grisuppfödning kan typiskt se ut så här.
| Apparat | Timmedeleffekt (Medeleffekt under en timme) |
|---|---|
| Fodermixer | 20–25 kW |
| Foderkvarn | 4 kW |
| Utgödsling | 5 kW |
| Hötork | 4–18 kW |
| Pump värmesystem | 20–60 kW |
| VVB | 3–6 kW |
| Beslysning | 1 kW |
| Elbilsladdare | 3–11 kW |
| Tryckluftskompressor | 3–4kW |
Lantbruk – Spannmålsodling
Det största effektbehovet för en spannmålsodlare är den för torkning av spannmål genom fläktar. Förutom det kan det handla om värme för verkstad och personalutrymmen.
Åtgärder för att platta kurvan, alla typer av lantbruk
Förstå ditt eget effektuttag och skaffa bra rutiner
1. Lär känna era effekttoppar
Det första steget är att ha koll på den egna elanvändning och vilka tider på året och dygnet som har effekttoppar.
Logga in på ditt elnätbolags webbplats, där finns information om hur effektuttaget sett ut under tidigare månader. De nya elmätare som alla nu fått är försedda med en HAN-port som samlar data om timvisa uttagsmönster. Med hjälp av den går det att följa och styra energianvändningen.
Många elnätbolag och elhandlare har appar där elanvändningen kan följas i realtid.
Det finns också lösningar där man kan koppla in en dongel till HAN-porten. Den kan skicka data via internet (trådlöst eller med kabel), vilket gör det möjligt att använda även andra leverantörers tjänster för att följa och styra elanvändningen.
2. Titta på era fakturor
Studera fakturorna från ert elnätbolag och lär er förstå vad som ingår i kostnaden, hur höga effekttopparna varit under föregående månad och vad det kostat.
3. Ta reda på hur effektavgiften är utformad av ert elnätbolag
Eftersom elnätsägarnas avgifter är olika och att de kan ändras över tid, så är det viktigt att hålla sig informerad om vad som gäller för sitt elnätbolag.
4. Skaffa bra rutiner för att minska effekttoppar
Det finns vardagsrutiner som man varken vill flytta på. Ett sådant exempel är styrning av produktionsenheter tex utgödsling, diskning av mjölkutrustning, torkfläktar, foderblandare. Men det finns även beteenden och vardagsrutiner som går att ändra på utan större påverkan på vardagslivet.
En sak i taget
När flera elapparater används samtidigt så summerar det till en hög effekttopp. När samma energi används, men utspritt över tid, så minskar effekttoppen. Försök därför sprida ut användningen. Många saker kan man inte flytta på, som till exempel matlagning eller tvätt. Och det behöver man inte heller. Tanken är att försöka flytta det som går och som inte påverkar komforten negativt.
I exemplet ovan används lika mycket elenergi i de båda fallen, men det blir stor skillnad på effektbehovet.
Grundprincip:
Använd en elapparat i taget istället för flera samtidigt.
Exempel
- Utgödsling: Kör på tider då annan elanvändning är låg
- Fodermixer och kvarnar: Kör dem inte vid samma tidpunkt då dessa har ett högt effektuttag.
- Använd timerfunktioner: Sprid ut driftstider till lågpristid.
- Elbilsladdning: Påverkar effektuttaget i mycket hög grad.
Sänk styrkan på eluttaget – begränsa effekten
Ett sätt att sänka effekttoppar är att begränsa hur mycket effekt en elapparat får använda. Det kan göras manuellt för olika apparater, till exempel en elbilsladdare. Laddaren kan ställas in så att bilen laddas med lägre effekt. Laddningen tar längre tid, men toppar undviks. Om elbilsladdaren har en inbyggd lastbalansering, så kan den automatiskt tillfälligt strypa effekten när många andra elapparater används i hushållet.
Man kan också installera en central effektvakt som mäter det totala uttaget. Om man närmar sig den högsta tillåtna effekten som man angett, så sänker effektvakten tillfälligt uttaget.
Exempel
Ladda i första hand elbilen under lågpristid. Ladda hellre med lägre effekt och under längre.
Stäng av tillfälligt
Att tillfälligt stänga av elapparater med många drifttimmar kan vara lämpligt i stunder då det finns behov av att använda mycket elenergi till andra saker. Det kan vara aktuellt för sådant som drar mycket el och som kan stängas av tillfälligt utan att det påverkar komforten, till exempel:
- Varmvattenberedare
- Värmepumpar
- Elpannor
Tillfällig avstängning av en luft/luft eller luft/vattenvärmepump bör dock göras med värmepumpens interna styrning som kan säkra att utedelens rör inte fryser.
Exempel
Effektreglering av höfläktar och varmvattenberedare
Genom att installera en effektvakt som är kopplad till en modern elmätare som kan sända styrsignaler för effektreglering, så kan olika saker stängas av tillfälligt ca 15-30 min när det är en effekttopp.
Spannmålsfläkt: Använd fläkten som effektvakt (slå av och på under kortare tider).
OBS att effekttoppen definieras som elenergianvändningen (kWh) under en timme (h). Så korta effekttoppar (strömtoppar) påverkar inte timregistreringen i någon högre grad.
Spara energi genom energieffektivisering
Att generellt sett minska sin energianvändning är bra för samhället i stort. Det kan också bidra till att sänka effekttoppar.
Typiska energispartips:
- Värmepumpar:
Är energieffektiva, men om det krävs tillskott i form av elpatron vid kyla påverkas effektuttaget i mycket hög grad. Undvik i så fall att ha eltillskottet igång under tider med höga effekttoppar. - Direktverkande el
Se över termostatinställningar och efter behov byt ut gamla element. Var noga vid valet av element. - Täta tryckluftläckage (stor besparing då läckaget finns under hela arbetsdagen)
- Byt belysning till LED samt installera närvarostyrning i lokaler som används tillfälligt
”Den bästa kilowattimmen är den som aldrig behöver användas.”
Producera egen elenergi
Att producera egen el, till exempel med solceller, kan hjälpa till att sänka effektuttaget från elnätet, särskilt under vår, sommar och höst. På vintern, när produktionen är låg minskar det däremot sällan effektkostnaderna.
Det är mest lönsamt att använda så mycket som möjligt själv av den egenproducerade elenergin. Från och med 2026 försvinner den statliga skattereduktionen på 60 öre/kWh för såld överskottsel. Då blir det mindre lönsamt att sälja elenergi till elhandlaren.
Egenanvänd elenergi är befriad från elenergiskatt och moms, vilket gör den extra lönsam.
Om du reser bort på sommarsemester kan det vara bra att stänga av solcellsanläggningen, så att den inte bidrar till minuspriser på el.
Lagra elenergi
Det finns olika sätt att lagra elenergi. Det första man kommer att tänka på är kanske batterier, men även huset som sådant kan lagra energi. Den värmeenergi som uppnåtts i huset försvinner inte direkt om värmekällan tillfälligt stängs av.
Om du har egna solceller så kan överskottsel användas för att värma varmvattenberedare och ackumulatortankar, som ett sätt att lagra elenergi.
Att lagra elenergi i batterier är främst intressant för den som har solceller. Överskott av egenproducerad elenergi kan då lagras i egna batterier och användas då solcellerna inte producerar eller när effektavgiften och elpriset är högt. Det kräver att man har rörligt timpris.
För en vanlig villa är ett batteri på 10–20 kWh ofta en lämplig storlek.
Vad innebär effektavgifter?
Som elkund betalar hushållet för två saker, elnätet och elhandeln. Syftet med att inför effektavgifter är att vi ska använda elen mer jämnt över dygnet. Kunden betalar för hur mycket elenergi som används på en gång.
Kostnaden för effektavgifterna
Varje elnätbolag bestämmer själva hur deras effektavgift ska se ut, beroende på förutsättningarna i just det elnätet. Avgifterna ska minska de effekttoppar som skapar största problemen i elnätet. Därför ser effektavgifterna olika ut i varje elnätområde.
Varför uppstår effekttoppar?
När många använder el samtidigt uppstår så kallade effekttoppar i våra elledningar. De största effekttopparna orsakas av hushåll och mindre företag med säkring mellan 16 A till 63 A.
Informationsmaterialet om Platta kurvan har tagits fram inom projektet EFFEKT4Dalarna i samarbete med Dalarnas elnätsägare.
Projektet har finansierats av Europeiska regionalfonden och Region Dalarna.
