Ett resurseffektivt och cirkulärt Dalarna

Ett resurseffektivt och cirkulärt Dalarna!

Jordens befolkning lever långt över tillgängliga resurser. I Sverige förbrukar vi naturresurser som om vi hade fyra jordklot.

En ohållbar resursanvändning äventyrar framtida generationers möjlighet till ett gott liv och innebär en stor klimatpåverkan.

Eftersom mer än hälften av de totala växthusgasutsläppen beror på utvinning och bearbetning av resurser behövs ökat fokus på hållbar konsumtion med kraftigt minskat konsumtionsavtryck och en produktion som innebär en resursförbrukning inom planetens gränser.

För att jordens resurser ska räcka och för att minska klimat- och miljöpåverkan handlar det om att övergå till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det innebär att vi med bättre design, affärsmodeller, förbättrad teknik, styrmedel och medvetenhet samt återvinning och återanvändning, minskar behovet av primära råvaror i samhället.

Cirkulära värdekedjor

I en cirkulär ekonomi är målet att så långt möjligt inte generera något avfall alls. Återanvändning och återvinning ersätter behovet av primära råvaror. De restprodukter som uppstår i tillverkning av olika produkter ska inte betraktas som avfall, utan som en resurs. Den cirkulära ekonomin minskar samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna.

Sverige är inte cirkulärt
Endast 3,4 % av resurserna som Sverige använder för att tillgodose sina behov är cirkulära.

Från avfall till resurs
Övergången till en mer cirkulär ekonomi kräver ny nomenklatur. De restströmmar som uppstår är resurser för användning i nya sammanhang, inte avfall. Avfallstrappan är fortsatt som princip viktig att utgå från, även om begreppet avfall inte är lika relevant i en cirkulär ekonomi. Enligt avfallshierarkin ska avfall alltid först och främst förebyggas.

Näringslivet i den cirkulära ekonomin
I en fungerande cirkulär ekonomi står företag för hållbara affärsmodeller med riktiga jobb och företag, utan det offentligas stödinsatser. De nya affärsmodellerna är mer lönsamma än de som är kvar i den linjära ekonomin.

Från produkt-affärsmodell till service-affärsmodell
Att leverera en tjänst, en lösning eller en viss funktion, i stället för att leverera en produkt är ett sätt att uppnå ökad resurseffektivitet.

Rappport

I rapporten ”Ett resurseffektivt och cirkulärt Dalarna” analyseras nio materialflöden i det cirkulära flödets olika steg; råvaruförsörjning, design, tillverkning, distribution, användning, återbruk, insamling, materialåtervinning, energiutvinning och restflöden.

De flöden som studerats är textilier, plast, byggmaterial, metaller, massor, avloppsslam, matrester, biorester och restvärme. För varje flöde kartläggs åtgärder och behov av genomförandeprojekt i Dalarna samt möjliga områden för smart specialisering. Rapporten innehåller även åtgärder för en hållbar produktion och en hållbar konsumtion.

Cirkulär ekonomi är ett prioriterat område i både Dalastrategin och för den regionala utvecklingsfonden, varför det är viktigt att konkretisera vad vi kan och bör fokusera på regionalt. Rapporten är även ett viktigt underlag för energi- och klimatstrategins sektorer ”Konsumtion” och ”Produktion”.

Länsstyrelsen har ansvarat för framtagning av rapporten i samarbete med DalaAvfall. Ca 600 personer har deltagit i olika seminarier och tankesmedjor under framtagningen. Den har finansierats med medel från Region Dalarna och Tillväxtverket.

Kretsloppsplaner

En mycket viktig del i arbetet med övergången till en cirkulär ekonomi är att förebygga och hantera avfall. Ju mindre avfall, ju mindre resurser slösar vi. Varje kg i minskat avfall, minskar också klimatutsläppen. Om inget avfall från hushåll uppstod så skulle klimatutsläppen minska med 475 000 ton per år i Dalarna.

Dalarnas kommuner beslutar om nya kretsloppsplaner för perioden 2023-2030 med ambitionen att kraftigt minska mängden avfall. Arbetet hålls ihop av DalaAvfall, med flera temagrupper som är engagerade i genomförandet av planen. Läs mer https://avfallsplandalarna.se/

Aktuellt